FLYGPLANERING och SÄKERHET
Flygresa är en enkel procedur för den resande, köpet av en flygbiljett. Men innan dess har en mängd arbete utförts bakom kulisserna. Alla nationella
"luftfartsverk" sänder till Eurocontrols CFMU ( Central Flow Management Unit ), för all känd flygtrafik ( linjeflyg, charter, fraktflyg ) uppgift på flygplanstyp, flygplats, datum och tidpunkt för start, och datum, tidpunkt och flygplats för landning.
Eurocontrol har i sitt datorsystem uppgifter på alla europeiska flygplatsers kapacitet och flygkorridorer. Med ledning av insända uppgifter gör datorsystemet i löpande tid en simulering av flygtrafik på och omkring flygplatser och i flygkorridorer. Simuleringen ombesörjer att alla flygsäkerhetsaspekter uppfylls. Tidpunkt för start och landning korrigeras.
FÄRDPLAN
Längs färdvägen beräknas för given geografisk position, höjd för varje flygplan och en tidsram där flygplanet bör finnas inom positionen. Simuleringen tar ej hänsyn till väderförhållanden. Simuleringen omformas till färdplaner för varje flygplan. Färdplanerna sänds till IFPS ( The Integrated Initial Flight Plan Processing System
) i Bryssel och Brétigny-sur-Orge, en ort söder om Paris.
På dessa orter görs kontinuerligt för varje dygn, med hänsyn till väderleksutsikter, färdplaner för varje flygplan som färdas i Europas flygkorridorer. Färdplanerna sänds ut till varje berört Europeiskt ATC samt uppgift på "fria luckor" som finns disponibla vid förseningar och för
insättande av extra flyg.
DILEMMAT
Före start får pilot uppgift på färdplan med rapportpunkter, väderleksläget längs färdvägen, bränslemängd, antal passagerare etc. Längs färdvägen finns flygfyrar vars passerande innebär rapport till flygledningscentral. När ett flygplan startat genererar ATCAS-systemet en
maskinskriven strip (remsa) med uppgift om "flight nr", datum, starttid och färdplan.
Strippen monteras i en hållare som placeras i ett fält för strippar.
| På strippen noteras positionsrapporter. När "flight nr" har landat slängs strippen i
papperskorgen och hållaren kan användas för en ny strip. Hela proceduren sköttes av tre
personer: flygledaren, flygledarassistent och assistent till flygledarassistent.
|
|
|
Flygledaren kontrollerar på PPI (radarindikatorn)
flygplanets position och på bildskärmen färdplanuppgifter. Flygledarassistenten sorterar strippar i tidsföljd då positionsrapport förväntas från "flight nr" och ger dessa till flygledaren. Flygledaren gör notering på strippen och lämnar över den flygledarassistent som noterar tid för nästa
positionsrapport och lämnar över strippen till sin assistent. Assistenten till
flygledarassistenten plockar bort strippar för plan som landat och samlar strippar för en ny tidsperiod och överlämnar dessa till
flygledarassistenten som sorterar dem i tidsföljd. Cirkel är sluten och ett nytt varv påbörjas.
Ovanstående stripphantering har en nackdel. Uppföljning av färdplan och "färdplan i praktiken" försvåras. Den ena färdplanen finns
dokumenterad i dator den andra på pappersremsor. Stripphanteringen i (det
kommande) System 2000 skall hanteras i dator och "strippar" visas på bildskärm.
Lägesrapport.
Leverans av Talkommunikationssystemet, SMART och System 2000 verkar förskjutas en bit in på 2000 talet.
ATCAS behöver föryngringsbad nr. 2.
Flygtrafikökning har gjort att flödet av färdplaner och radardata ökar in till ATCAS. Dataflödet mellan datorkomplexen ökar. CPU belastning ökar och väntetider för processer i kö ökar.
Överföringshastigheten i den gemensamma busen mellan datorerna måste ökas. Hur ?
Lösning. I varje "dator" insättes ett "paket" med två kretskort som har en gemensam VME-bus. Det ena kortet innehåller en PC (persondator ) och det andra kortet en "buss - växel" mellan ATCAS datorbus och VME - busen. Busväxelkort är utfört med FPGA ( Field Programable Gate Array ). "PC- kortet" har anslutning för LAN Ethernet med TCP/IP protokoll, med överföringshastigheten 100 Mbit/sek. Dataöverföringshastigheten mellan ACTAS-datorer blir mer än fördubblad.
FÖRYNGRINGS KUR nr 3.
Bertil Lindstål konstruerar en dator (Censor 9109 ) som
är pluggkompatibel med ATCAS datorn ( Censor 9103, 32bit virkort). Censor 9109 är byggd med FPGA kretsar kring en gemensam VME - buss.
| • |
Ett kort som emulerar CPU-funktioner i Censor 9103. |
| • |
Ett kort med dubbel uppsättning av halvledarminnen. Det ena minnet är en "spegel" av det andra minnet. Varje minne har
en paritetskontroll som gör att fel i data från minne kan upptäckas. Minne utan fel i data leverar utdata. |
| • |
Ett kort med komplett PC med LAN Ethernet och TCP/IP protokoll och interface till: |
| • |
Disksystem en SCSI disk på 256 MB, 5 tum halvhögt. |
År 1996 levereras till Sturup Censor 9109 som användes för programutveckling och tester.
År 1998 insättes i Arlandas reservdator den pluggkompatibla datorn Censor 9109. Den tillsammans med
dubbelkomplexdatorerna bildar ett komplex av tre parallellt arbetande datorer.
Uppdatering av data mellan datorerna görs via LAN Ethernet med TCP/IP protokoll. De tre "datorerna" bildar ett redundant datorsystem med reservdatorn ( C9109 ) som exekverande dator och det gamla dubbeldatorkomplexet arbetar i beredskapsläge. Vid "reservdator fel" övertar dubbeldatorkomplexet avbrottsfritt exekveringen.
ATCAS 1 i Arlanda tog i drift 1 mars 1979, ett år före sommarolympiaden i Moskva. Efter tre föryngringskurer, avsnitt 4:s föryngringselixir, ovanstående föryngringsbad nr 2 och föryngringskur nr 3, är det 19 år gamla systemet år 1998 fortfarande i drift.
NÄSTA AVSNITT
Hur gick utvecklingen med beställningarna av talkommunikationssystem, Smart och System
2000?
Läs snart nästa avsitt, del 6.
/Bertil Palmgren
|
|
