Rune Winter Hemma igen
2012-11-15
|
Till Veteranklubbens gästbok
Hemma igen efter en fantastisk vecka på Teneriffa med egen bungalow och härliga
bad i Atlanten flytande på höga härliga vågor.
Men varför badade ingen annan? Badkrukor? Vad betydde den röda flaggan på
stranden? Inte är väl det den spanska flaggan? /Rune
|
Tommy Carlsson
träffade en f.d. arbetskamrat
2012-09-17
|
Till Veteranklubbens gästbok
Jag träffade John Wijk igår. Han hälsar!
/Tommy
|
Jan Persson
Poker och gamla minnen
2012-08-26
|
Efterlysning!
Som ni säkert har sett på vår hemsida, så finns
det ett gäng Veteraner som träffas några gånger på våren och hösten för att
spela Poker, äta gott och ha trevligt.
Nu undrar vi om det finns någon av våra Veteranväner som skulle vilja vara med?
Vi som regelbundet träffas och har trevligt är: Janne Persson, Björn Magnusson,
Rune Nilsson, Kenneth Gralde, Christer Freander och Sven-Erik Arenbalk. Vi har
träffats i över 20 år och spelar svensk poker med insatts en krona. Vi träffas
hemma hos varandra och värden bjuder på middag och kaffe. Det blir mycket prat
om gamla tider och aktuella händelser. Den som tror att detta kan vara
intressant kontaktar Janne P (vår Myntmästare)
Välkommen att pröva något nytt!
Jan Persson
|
Bo Lindestam
Efterlysning
2012-07-10
|
Efterlysning!
När jag som ung verkstadspraktikant år 1956 arbetade på monteringen på plan 1
vid Standard Radiofabrik vid Johannesfredsvägen kom jag i kontakt med en man,
som också jobbade där, mest på det nästan löpande bandet. (Det var ju en rad
"personligheter" som jobbade just där vid bandet.)
Jag vet väldigt litet om honom, men hans mest typiska kännemärke var att hans
ena ytteröra var kraftigt skadat, antagligen efter att han hade blivit biten av
ett djur i unga år. Han var en ganska reslig man, ganska smal, med ett som man
skulle säga vackert men magert och härjat ansikte. Hans hår var mörkt och
hårfästet var högt beroende på åldern. Jag skulle uppskatta att han då var drygt
40 år.
Hans gång var litet svajig, men han var mån om sitt utseende. Han var ofta klädd
i svarta kostymbyxor, vit skjorta, sån där gammaldags utan krage och tillhörande
väst. Jag kommer dock inte ihåg honom i en verkstadsrock. Och när han gick hem
satte han på sig den svarta kostymkavajen.
Jag vet som sagt mycket litet om honom, men jag hade träffat honom redan innan
jag fick mitt praktikjobb på SRF. Därför skulle jag vara mycket intresserad om
någon skulle kunna hjälpa mig att identifiera honom och ge honom ett namn.
/Bo Lindestam
(Webbansvarigs kommentar: Svara direkt till Bosse om du har hans mejladress,
annars svara till mig, så får
Bosse det på studs.)
|
Lennart Björck
Facitgruppen
2012-06-27
|
Hej Björn.
Jag lovade att skicka ett mail när vi hade träffats i Facitgruppen. Vi gjorde
det för ett par veckor sedan. jag bifogar ett kort på de som var där.
Du kanske känner några, jag skulle tro det. På kortet ser på från vänster:
1. Jag själv
2. Christian Malmborg
3. Göran Westin
4.Karl-Erik Berntson
5. Roland Sjögren
6. Håkan Bengtsson
7. Berndt Stridh
Det är ett par stycken ytterligare som inte var med denna gång. Jag hade innan
mötet skickat vidare ditt mail, men som jag trodde var det ingen som hade några
grejor att bidra med till erat intresseområde.
Den ende som överhuvud taget hade varit i kontakt med DS9000 är Göran Westin.
Det var ytterst perifert och i slutskedet, som han kom in. Göran jobbade då åt
den som var pappa till DS9000, nämligen vår gemensamma vän Börje Larsson. Jag
antar att du redan visste det.
Det var intressant att läsa igenom de länkar du skickade. Det väcker helt klart
en del minnen. Du har på listan stansen 4070. Den har jag speciella minnen från.
Ett av mina första jobb på Facit var att konstruera om elektroniken. När jag
började var elektroniken transistoriserad, men jag skulla göra om den med
IC-kretsar. I det här tidiga skedet var uppfattningen att TTL var mycket
störningskänsliga. Jag fick i stället göra konstruktionen med de något
långsammare DDL-kretsarna. Det blev också den verionen som först gick i
produktion.
Vi hörs säkert vidare.
Ha en bra sommar
/Lennart Björck |
Kjell Hansson
Tack Veteran-klubben!
2012-06-11
|
Tack Veteranklubben för gratulationen på 65-årsdagen.
Efter nästan 50år på Ericsson..
Blev avtackad den 1/6 -12 på ett sett jag inte hört någon annan fått.
Mina närmaste chefer + Hans Vestberg VD för Ericsson ..
Min motprestation var att berätta om alla 50 åren ..
För Hans och 60st som kommit för att lyssna / äta tårta..
/Med vänlig hälsning Kjell Hansson 11/6 2012
|
|
Anonym Veteran
2012-05-31
Läs! |
Läs om PSA-värdet!
En av våra Veteraner (som vill vara anonym) har skickat in följande viktiga text
för “gubbar” runt 60-70 år. (Gärna redan från 40 år.) Alla veteraner
rekommenderas läsa dessa länkar och få en inblick i var forskningen kring denna
cancerform står idag och vikten av att i tid få koll på om det s.k. PSA-värdet i
blodet stiger.
|
|
P-O Perssonn
2012-02-10
Årsmötet |
Tack!
Tack till presidiet för ett genomtrevligt (års-) möte!
Välordnat och kul!
/Per-Olof P
|
|
Leif Jonsson
2012-02-10
Årsmötet |
Stort tack!
Stort tack till Presidiet för ännu en trevlig afton, synd bara att den blev så
kort, kanske starta tidigare en annan gång.
Iden med maten och baren var jätte trevlig, men nästa gång måste vi investera i
en riktig brödkniv till koken.
Gläder mig till årets aktivitets program.
Leif
|
|
Jan Persson
2012-01-12
"Pinan" |
Karlskrona eller pinan.
Den 1 oktober 1955, sjutton år gammal, satte jag för första gången min fot i
Karlskrona. Som nybliven så kallad ”kanin” blev jag värvad till flottan på två
år. Som tur var så stannade jag bara tre månader i denna stad innan jag
förflyttades till Skeppsholmen i Stockholm.
För mig finns det en annan betydelse av ordet pinan i samband med Karlskrona.
Den första gången jag fick lämna kasernen, naturligtvis i uniform, fick jag
känna på det kärva klimatet i samvaron mellan flottisterna och de civila
karlskronaborna. Jag skulle tillsammans med några kamrater gå på bio och frågade
då några flickor var biografen låg. Dessa bara tittade på mig och vände sig
sedan om utan att ge något svar.
Senare märkte jag att detta var den naturliga inställningen till unga män i
flottans uniform och visst var det därför en pina att tjänstgöra i Karlskrona. I
Stockholm blev det trevligare för där kunde man hyra en garderob på örlogshemmet
och så kunde man byta om till civila kläder.
I övriga landet, vid de tillfällen man var ombord och besökte städer, var det en
stor fördel att vara riggad i Kalle-Anka-uniform. Trots både nackdelar och
fördelar så blev min vistelse i flottan kortast möjligt för efter exakt två år
återgick jag till det civila.
Men jag har hela min yrkesverksamhet att tacka för de två åren eftersom det blev
inkörsporten till min ingenjörsexamen och alla mina trevliga arbetsår.
Så upplevde jag Karlskrona för mer än 50 år sedan.
/Janne P |
|
Rune Winter
2012-01-06 |
Tack John
... för den trevliga artikeln om Karlskrona med fin flygfilmning
över staden.
Ett litet fel hade du dock i artikeln, det där om att "man kan inte
gå vilse".
Det finns en alfait
som irrar hit och dit
han kan vandra miltals på
en ö
utan att nånsin se nån sjö
Hälsningar och ett Gott Nytt År!
Rune
|
|
|
Tidigare inlägg |
Se Gästbok -2011
. |
| Nästa inlägg... |
...kanske kommer
från dig? |
