Gästbok 2008
Till gästbok:
2010 - 2009 - 2007- 2006 - 2005 - 2004 - 2003
 - 2002 -  2001 -  2000 -  1999 -  1998 -  1997
Skriv i gästboken


I gästboken kan du skriva vad du vill, tex. vad du tycker om Veteranklubben och Veteran-WEBB, efterlysningar, minnen...

OBS: Senaste inlägg överst. Om du inte hittar här vad du söker: leta i en tidigare gästbok.

2008-10-06
Göran Norell:
Flugan och min far, vem vet mer?
Göran Norell:  Flugan och min far, vem vet mer?

Det kom ett mejl till webbansvarig, mejlet följer här och mitt svar nedanför. Vem vet mer?

 
From: Göran Norell
Sent: Sunday, October 05, 2008 11:35 PM
Subject: Flugan, Ove Norell, SM Eriksson mm

Ser att det inte verkar vara så mkt aktivitet på Alfa-klubbens sidor på länge. Det är nu oktober 2008. Chanser för att se om ni håller på alltjämt.

Råkade komma i kontakt med diskussionen (http://www.veteranklubbenalfa.se/veteran/gbok01.htm) för flera år sen om Fluganprojektet. Var det bl a det som bedrevs cirka 1960 och framåt vid bl a Standard Radio i Ulvsunda? Ser att min far Ove Norell blir omnämnd där. ON avled 1989. Eftersom jag är intresserad av att försöka få lite fakta om hans yrkesverksamhet vill jag gärna komma i kontakt med dig som alltjämt finns minns honom, särskilt under hans år i KFF, och de projekt som bedrevs där den tiden. Men givetvis även även ABA/SAS liksom SP mm.

Hälsningar

Göran Norell, Nacka

 

Mitt svar:

Göran          cc: Erik Åhman, SM Eriksson,
                        Olle Hagmansson, Calle Vedin
 
Trevligt att du hör av dig. Jag tar in din efterlysning i gästboken och kopierar dessutom ditt mejl till några som kanske har hågkomster. Har du tur får du svar!
 
Som du kanske läst på Veteranklubbens webb så har det tagits fram en bok (av FHT), som handlar om styrdataöverföring till flygplan, där var ju Flugan en viktig komponent. Du hittar mer om den boken på http://www.veteranklubbenalfa.se/veteran/05q3/050831.htm
Din far finns nämnd där på massor av ställen och med foto.
 
På hemsidan www.veteranklubbenalfa.se kan du se våra aktiviteter.
 
Tack!
 
/Björn
2008-09-20
Einar Estreus:
Anders Hansers film
Hej Björn och alla ni andra !
 
Det var en mycket bra em. på Anders Hansers film och foto visning, tisdagen den 16/9 2008.
 
Filmen om gravyrmästarenvar fantastisk.
Foto kollaget från en resa genom Sverige helt underbar.
 
Ett stort tack till dig Björn som ordnade detta
X:t Einar
2008-09-20
Leif Jonsson:
”Dom är det synd om”

”Dom är det synd om”

Jag kan bara konstatera de veteraner som inte hade möjlighet att vara med på eftermiddagens aktivitet: Kortfilmer hos Anders Hanser.

”Dom var det synd om” de missade en fantastisk upplevelse.

Först ett fascinerande bildspel med ”Frimärksgravören Czeslav Slania” vilken hantverkare, graverade direkt i tryckplåten från ett valt motiv i ett frimärkes storlek, han kan på en millimeter få plats med 3 ritsar med olika längd och djup, märk väl att han graverade tryckplåten som en spegelbild och på frihand.

Det nästa man blir nyfiken på är hur går tryck processen till, var det så att han gjort 4 exakt likadana tryckplåtar som sedan användes till att trycka 4 olika färger ??

Efter ett glas vin i pausen kom dagens höjdare.

”Med blågula ögon”, en resa genom Sverige i panoramaformat, fotat med en special kamera, bildformat 17 x 6 centimeter, det ger plats till 3 bilder per filmrulle, kostnad 25 kr per knäppning.

Vilka bilder, vilka bilder, många tagna i mjukt, morgon och afton ljus, presenterat med Benny Andersson musik och Max von Sydows tal.

Det var en sinlig upplevelse av ett Sverige i panorama.

Sverige är vackert!

Hur kan man få 50 minuter stilbilder att kännas som 5 minuter och att man bara vill ha mer.

Kvällen avslutades var en trevlig middag på en mycket trevlig restaurang varefter var och en gick hem till sej, en stor upplevelse rikare.

Ett stort tack till tipsaren för en fantastisk eftermiddag.

Ett litet hint till veteranstyrelsen, Anders hade ju flera bildspel, skall vi inte kika på ett par till??

I övrigt kan jag säja att jag har löst mitt problem med att låna en gammal Laptop och ett stort teleobjektiv så nu är det bara Lejonen som saknas.

6 okt. bär det iväg, 2 månader som volontär i det vildaste Africa, långt från all civilisation (tänk bara den med att bo 2 månader utan elektriskt lys !!!).

Haré

Leif, ½ D, Gammel Dansken, Hemliga Jonsson (kärt barn har många namn

/Leif Jonsson 

2008-08-18
Leif Jonsson:
Efterlysning

Hej Björn. 

Så skall jag ut och resa igen, 2 månader i Africa som volontär i ett Lejon projekt, låter vel spännande, ikk?  

Du kan läsa mer om resan här.

Det jag efterlyser som lån eller hyra är:

  1. En gammal laptop att spara bilder på, (2 månader är lång tid och 2 ”Game drive” om dan skall nog ge många intressanta bilder).
  1. Ett starkt teleobjektiv (400 mm). Jag har idag en Nikon D50 med ett 18 – 55 mm och 55 – 200 mm objektiv.

Jag skall arbeta i ett privat djurreservat på 30 ha där är djuren inte så vana vid game drive bilar så man behöver kraftiga grejor för att komma åt dem.

/Leif Jonsson 

2008-07-10
Jan Persson
: Om Bo Jardvall
IN MEMORIAM

Vår mångåriga arbetskamrat och medlem i Veteranklubben Bo Jardvall har lämnat oss.

Onsdagen den 9 juli hölls begravningsgudstjänst i Järfälla kyrka.
 

Gun Lennerstrand och jag representerade tidigare arbetskamrater och Veteranklubbsmedlemmar som hedrade Bosse med en blomsteruppsättning och en gåva till WWF. Det var ett vackert och finstämt avsked Bosse fick med en framtoning av hans stora musikidol Elvis Presley.
 
Vid samkvämet efter gudstjänsten passade jag på att berätta om vad en Jardvallare var för något. Alla vi som arbetade nära Bosse har ju klara minnen av hans OH-bilder som snabbt döptes till Jardvallare för sin stora informationsmängd. Bosses goda humör och stora optimism är väl det som man minns allra mest.
 
Jan Persson
2008-07-07
Jan Persson
: Heja Danmark!
Till Veteranklubbens gästbok

Har i dag med stor glädje läst om att man i Danmark har startat en hemsida om Alfaskop. Jag hoppas att många av våra medlemmar läser och återuppknyter gamla bekantskaper med våra danska vänner. Kanske kan vi även etablera någon form av utbyte mellan våra två klubbar.
 
Jag önskar våra danska vänner lycka till och hoppas att dom får lika trevligt som vi har i vår klubb.
 
Jan Persson
2008-05-26
Einar Estréus: Hej Presidiet!

Hej deltagande Presidiet!
 
Einar vill med dessa rader tacka för en mycket trevlig och välarrangerad resa.
 
Middagen var fantastiskt god och servicen mycket bra,
 
Onsdagen föredrag var mycket bra, fint blandade.
Kinaresan- Halvdansken - oförglömlig.
Klarinetten - Göte - likaså.
Wenner-Gren - Tord Jöran - ska vi inte tala om, helt fantastisk.
Och inte minst "Sofia-flickan" Ebba.
 
Och Johns vitsar, nya för dagen, roliga som vanligt.
 
Ni ska alla än en gång ha hjärtligt tack.
Från X:et

2008-05-26
Kjell Löfgren: Efterlysning schema
From: Kjell Löfgren
Sent: Tuesday, May 20, 2008 1:55 PM
Subject: Till Veteranklubbens gästbok

Det kanske inte är riktigt rätt forum men jag blev tipsad att fråga
här. Har en Tuner B27040 tillverkad av Standard Radio & Telefon.
Saknar dock ett schema till denna tuner och letar efter ett sådant samt gärna övrig dokumentation för att köra igång tunern.

Tacksam för tips om scheman eller info var man kan hitta sådan
dokumentation.
 
Vänligen
Kjell Löfgren   mailto: kjell (a) tavelsjo.se

2008-05-17 Bengt Jonsson: Standard Radio Barkarby
2008-05-17
To: info@veteranklubbenalfa.se

C.a 1967/68 kom jag till SRT. Först jobbade jag med radioutrustning men gled över till dataprodukterna. Jag blev imponerad av kunskapen som fanns och strax därefter fick jag ett jobb på F10 -- utanför Veberöd där jag fick se grejorna i sin tänkta miljö.
Kul att ni finns på nätet.
 
Bengt
 

Webbansvarig ville då ha lite mer info, då kom detta

2008-05-18

Hej Björn
 
Jag jobbade först med radiosystem i stan?. Vi flyttade till Barkarby och jag gled över till datorerna. Min närmaste chef var Rolf Brinklert och Helmut Lang? var en respekterad chef. Mest av allt imponerades jag av kunnandet i Stril 60. 1970 började jag som telegrafist hos Kockums i Malmö, men jag hade med mig SRT-kunnandet och föreslog digitalisering av analoga system. Spännande tid och jag snackade en del med Intel-ingenjörerna.
 
Glada Hälsningar
Bengt

(Webbansvarigs kommentar: Jag har Bengts mejladress)

2008-04-06 Ingemar Carlsson: Vittnes-seminarium Till Björn Sölving

Hej!

Det kommer att bli ett vittnesseminarium om Tidig flygradar i FV på
Tekniska Muséet den 15/4 kl 13-17. Det stöds av det nationella IT-
historieprojektet "Från matematikmaskin till IT" och kommer att i
huvudsak gå till på samma sätt som de andra objekt som Fokusgruppen för IT i försvaret medverkat till, t ex det om NIBS, som jag såg att Alfa har bevakat, men KTH kommer ej att stå för transkriptet utan det ordnas på annat sätt.

Detta seminarium kommer att behandla de allra första rr-stationerna i
FV flygplan från surplusmtrl i S18 och Catalina över inköpta jaktfpl
med rr (J30, J33, J34) och de olika 32- och 35-versionerna till AJ/
SH 37. Därtill ev udda FoU-projekt e d. Gunnar Lindqvist kommer att
vara ordförande/moderator.

SRF/SRT har inte dykt upp som flygradar-företag i de försnack vi haft
om seminariet, men jag tänkte att det är säkrast att fråga Dig om Du
har någon koll på detta, eller vet någon som har det.

Själv kan jag se två kopplingar i alla fall till flygradar under
denna period (45-72). Den ena är den dator från LCT (L10) som SRT
levererade till KFF radarlabb antagligen för provverksamhet 55/56.
Underlag om denna fick jag från SM Eriksson 2002-03 i samband med att vi tog fram underlag för boken Flygteknik under 100 år. Det andra är styrdatasystemet i 35 som ju inte var en del av radarsystemet i fpl, men hade betydelse för det sätt radarn användes på.

...

Tror Du att det skulle gå att intressera någon annan SRF/SRT-are från den tiden att delta?

Jag beklagar att jag är ute i elfte timmen, men vore mycket tacksam
om Du kunde bistå med ev namn (& tfn/e-postadr).

Givetvis är andra intresserade också välkomna; om jag får e-postadr
kommer jag att skicka inbjudan.

Jag passar på att nämna att Arne Larsson f d CVA kommer att vara
bland åhörarna.

Med vänlig hälsning

Ingemar Carlsson

ingemar.carlsson(at)bredband.net  OBS ersätt (at) med snabel-a!

2008-02-04
Leif Eklund: Lite om min tid under arbetslivet


 

Lite om min tid under arbetslivet


Hej BjörnJag förstår om du inte kommer ihåg mig, vi hade inte så mycket med varandra att göra. Jag jobbade på det som kallades IDS och du var på Alfa-sidan.

Mitt första riktiga jobb var som laboratoriebiträde på Standar Radio & Telefon på en enhet som jobbade mest med fartygsradio.

Efter det började jag på det som på den tiden hette Rifa. Där var jag på elektriska laboratoriet. Rifa tillverkade då huvudsakligen kondensatorer och min uppgift var till en början att sköta långtidsprovning. Efter några år fick jag övergå till konstruktion mätinstrument och maskiner för testning av kondensatorer.

Därefter sökte jag mig tillbaka till Standard Radio och började då på en enhet som tog fram tontelegrafiutrustning för telexkommunikation. Det var i den vevan som transistorer började komma. Till att börja med tyckte jag att det var svårt att hålla på och räkna med något som jag vill minnas hette branthet och hade med transistorns "förstärkning" att göra. Övriga komponenter var i alla fall av den gamla hederlig typen som motstånd, kondensatorer och spolar. En utrustning innehöll 24 enheter (kanaler) som gick över det vanliga telefonnätet. Frekvensområdet delades alltså upp i 24 kanaler. För var och en av de 24 enheterna fanns det filter som sorterad ut respektive band. Jag minns inte riktigt hur man beräknat dessa filter, men jag minns att det var en hel del pyssel i produktionen när de spolar som ingick i filtren skulle trimmas. Det fanns en plastremsa med en yta som innehöll järn. Denna remsa drogs genom luftgapet i varje spole så att rätta värden erhölls. Det fanns också en kvinna som för vissa spolar upptäckt att hon kunde lägga ett håstrå mellan spolkärnans halvor.

Jag höll då på och labbade med beräkningsmetoder för dessa filter. Spridningen av filtrens dämpning var en besvärlig del. Det jag kom fram till var att om man fyllde spolarna med lindning, antalet varv som var nödvändigt för att få rätt induktans fick avgöra dimensionen på den tråd man lindade med. Därefter kunde man lägga in motstånd som också ingick i beräkningarna fick man filter som hade konstant dämpning, det behövdes ingen tidsödande trimning.

Det var här jag först fick kontakt med programmering. Jag gjorde ett program som gav en specifikation över de olika komponenterna i filtren. Jag minns inte om det var Algol eller Fortran. Det jag minns var att från programkoden togs från hålremsor som sedan kördes. Mindre rättningar kunde man göra genom att tejpa in en bit remsa och stansa ny hål i den.

Jag fick sedan ansvaret för vissa mer udda utrustningar och blev intresserad av projektstyrning vilket jag tyckte sköttes dåligt. Planering i det jobbet omfattade allt från konstruktion till produktion. det var då inte bara projekt av den typ jag själv jobbat med utan även projekt som omfattade en stor mängd programmering.

Det dröjde inte länge förrän jag såg att denna typ av programmering var något jag inte kunde. Jag sökte då till en avdelning som jag inte minns namnet på och fick lära mig Assemblerprogrammering. Bo Lindstam var chef för avdelningen. Jag delade bl.a. rum med Kaj Jakobsson. Sune Ekfeldt jobbade också på avdelningen, vi har varit klasskamrater en gång i tiden.

Det blev sedan eller under tiden både Stansaab och Datasaab. Det mesta blev sedan uppköpt av Ericsson. Jag kom att tillhöra en enhet som fick ingå i Ericsson Radio System.

Jag bytte enhet och jobbade med projektadministration på enheten för mobil telefoni.

Jag hade haft en tid som varit intensiv och såg att Vattenfall sökte en person för projektplanering. På statliga Vattenfall kunde jag säkert jobba i en lugn och behaglig takt, men bland det första jag såg var att man anlitat en konsultfirma som höll på att bygga ett sorts projektstyrningssystem. De hade använt en väldig massa tid och ändå inte kommit särskilt långt. Programmet byggdes i något som hette Artemis. Eftersom jag redan lärt känna Artemis erbjöd jag mig att bygga färdigt programmet.

Strax därefter fick jag ta över ansvaret för Artemis inom Vattenfall. Jag var snart uppe i samma arbetstempo som tidigare.

Artemis togs över av Vattenfall data dit jag följde med. När Artemis lades ned fick jag lära mig Progress-programmering. En tid därefter flyttade jag över till Vattenfall Energimarknad där jag hade hand om deras servrar och åtkomst till olika areor på dessa. Fick OK på att jobba hemifrån vilket skulle bespara mig all restid (Jag bodde då i Bro). Följden var att jag förutom vanlig tid även jobbade kvällar och helger. Alla kunde ringa mig om det var något problem.

Till sist började man diskutera att skära ned på kostnader. Jag föreslog då att om jag fick en skälig avtalspension kunde flickor en i Stockholm och en i Trollhättan överta mitt jobb och kunde därmed stanna kvar.

Avtalspensionen betalades till en del ut som ett kontantbelopp. Då fick jag idén att flytta från storstan och vi skulle köpa ett hus och bo på landsorten i lugn och ro. Dom som kände mig påstod att om man har ett eget hus måste man vara något sånär händig och praktisk, vilket dom ansåg att jag inte var medan jag ansåg det motsatta.

Huset låg i Arbrå utanför Bollnäs och kostade inte så mycket, stort och fint.

Ganska snart började jag fundera på om inte vännerna hade haft rätt. Efter ytterligare en kort tid insåg jag att dom inte överdrivit på något sätt. Jag längtade efter ett telefonnummer till fastighetsskötaren.

Vi sålde alltså huset efter att till slut hittat en köpare, vi fick lika mycket som vi betalt för huset.

Min lärdom av det är att jag är inte praktisk och händig, dessutom är jag usel på affärer.

Om du orkat läsa ända hit vill jag önska dig allt gott.


Med vänliga hälsningar
Leif Eklund Västerhaninge

2008-01-30

(Webbansvarig har Leifs mejladress)
 

2008-01-08
Rune Winter: PC på Clas Ohlson


 

Hej!

Läste om Dag Anderssons innovation. Kul att bli påmind om gamla jobbarkompisar när man stöter på deras alster ute.
Jag kom att tänka på att jag i mitten av 1990-talet skrev ett brev till Clas Ohlson om att de skulle sätta upp persondatorer i butikerna så att folk själva kunde söka sig fram till hyllan där deras eftersökta varor fanns.
Detta anammades av Clas Ohlson, och blev det som nu kallas kundterminaler. Även utformningen av det förenklade tangentbordet var mitt bidrag.
Ett tackbrev kom från "Klasolle, men man skulle kanske skulle ha patenterat idén?
Nå, nu det blev väl ändå en hälsning till jobbarkompisarna när ni handlar på "gubbdagis".
PS  Fler butiker börjar nu med kundterminaler. DS
 
Rune Winter
Fortsättning Se Gästbok -07 .
Nästa inlägg... ...kanske kommer från dig?