Ett Stansaabsystem från 70-talet

BTL = Busstrafikledning. En kommentar av Bertil Palmgren
2010-10-26

Med kommentar av Tomas Sjöblom
2010-10-26 (nederst)


Bertil Palmgen
I en tidigare artikel beskrevs BTL-systemet och det efterlystes kommentarer.

Bertil var med och utredde några av problemen med BTL. Här redovisar han sin syn varför det inte blev någon fortsättning.
 

Busstrafikledningssystem - problem

I BTL projektet fick jag uppdraget att kartlägga vad som orsakade problemen. Från antenn på Skatteskrapans tak sändes order till buss, sänd position och övriga uppgifter. Från bussändare sändes data, som uppsnappades av 4 st. mottagare utplacerade i regionen. Mottagna data sändes via ledning till BTL centralens dator. Stornos radiomottagare och sändare installerades i bussar samt utrustning från Almex. Besök gjordes hos Almex och Storno i Stockholm för att få tekniska uppgifter och se deras BTL-utrustning.

 

  

Orsak till problem.

1. Respons uteblev på order som sändes till buss. Till bussens mottagarantenn kom ordersignalen direkt från Skatteskrapans antenn. Signalen dämpades av huskroppar och ett flertal andra signalvägar som kom via reflexioner mot huskroppar. Detta gjorde att ordersignalen snabbt varierade i styrka. Radiomottagarens automatiska förstärknings reglering (AFR) orsakade att ordern blev förvrängd och därför förkastades. Försök gjordes med ändring av AFRs tidkonstant, med negativt resultat.
 
Bussändarens signal med omsändnings begäran direkt till regionmottagarantenn dämpas av huskroppar. Reflexion mot huskroppar gjorde att multiplar av signal för omsändningsbegäran kom till regionantennen. Begäran om omsändning blev förvanskad och förkastades.

2. Körd vägsträcka uppmättes med ledning av hjulens omkrets. Vintertid slirade eller kanade hjulen. Resultatet blev att uppmätt vägsträcka inte överensstämde med körd sträcka.

3. Almex utrustning som registrerade antal passagerare in och ut ur buss var ej tillförlitlig. Antal passagerare i bussen mellan hållplatser hade för stor diskrepans.

4. Vid hållplats och längs efter linjens sträckning fanns positionsgivare som aktiverades av signal från buss. Aktiveringssignalen från antenn inom centimeterbandet hade en relativt smal lob riktad mot "vägg" på bussens dörrsida. Positionsgivaren sände inom decimeterbandet. När positionsgivaren var utanför aktiveringssignalloben uteblev positionsangivelsen.

I omgivningen av positionsgivaren fanns en stor mängd störkällor som störde positionsöverföring till buss. Positionsuppgift var otillförlitlig.

5. Ledningscentralen fick ofta anropa busschaufförer för kontroll av bussposition och antal passagerare.

Berättelser om händelser.

BTL-centralen anropade busschaufför och bad honom på grund av försening till ändhållplats ta nästa avgångstid från ändhållplatsen. Varför då, frågade chauffören jag står vid ändhållplatsen och skall strax avgå enligt tidtabell.

Centralen frågade chauffören om det fanns behov att sätta in en extra buss då bussen var "knökfull" med passagerare. Chauffören svarade "knökfull", det är omkring 10 personer i bussen, det finns gott om plats.

SL mätte signalstyrkan längs busslinjesträckning från sändaren på Skatteskrapan och från bussändare till närmaste regionmottagarstation. Resultat, mycket kraftiga fluktuationer av signalstyrkan. Gatustråk med optiskt sikt till Skatteskrapan gav kraftig ökning av signalstyrkan.
 
Ett fungerande BTL skulle kräva större täthet på "ordersändare" och mottagare. Att införa detta krävde förhandling med stort antal av fastighetsägare om uppsättande av antenner. Förhandling kommer att pågå i åratal. Drift- och underhållskostnad för antenner blir hög.

Det fanns inga problem med kommunikation med tal. Mottagarens AFRs tidkonstant är anpassad för tal. Korta uppehåll ( 100 ms ) i talkommunikation fylls i automatiskt av "hjärnan". Förlust av "bits" i datakommunikation är svårare att ersätta. BTL var ett försök som inte gav förväntat resultat. Försöket avslutas.

Idag finns förutsättningar för ett fungerande BTL system. Exempel: Buss har GPS och kommunikation med GPS görs via mobiltelefon nätet.

Bertil Palmgren
2010-10-26
 

Kommentar av Tomas Sjöblom 2010-10-26
 
Vad roligt att läsa om detta. Sådana är radioproblemen där det är som värst, idag har man lärt sig att bemästra detta. SL har idag något som kallas realtidsystem. Kort och gott GSP-positioner + vägmätare på alla bussar i länet, sänder sedan detta data mm över SL:s tetraradiosystem, och informationen bearbetas samt presenteras för trafikledare och även mot skyltsystem mm.
 
Kolla denna rapport från Movea http://www.movea.se/TFK%20Rapport%202009_1.pdf  som kort omnämner BTL och redogör för dagens realtidssystem. Ni Stansaab:are var föregångarna. --

Med vänliga hälsningar
Tomas Sjöblom
  

Webbansvarigs kommentar:
- Här fler artiklar skrivna av Bertil Palmgren