Men grafoskopet var dyrt och mycket tungt och man ville ha nåt billigare och lättare. IBM var oerhört stora på den tiden men vi var små och ettriga! Utveckling av Alfaskop hade påbörjats och då först som terminal till bl.a bilregistret och till DN:s prenumerationssystem. IBM:s alfanumeriska terminal 2260 var nästa mål.

Riksdagsdemonstrationen

BS:
IBM 2260 skulle med buller och bång visas för riksdagsmän. Här skulle dom lätt kunna söka motioner etc på bildskärm. IBM hade lagt ner ett stort arbete på att mata in alla aktuella motioner mm! Motioner och sökprogram lagrades på Thoraxklinikens datacentral (stor IBM-anläggning för Landstinget). Detta var framtiden!  Men via skickliga manövrer från vår sida (Ingvar Darbäck?) fick vi vara med på ett hörn, om vi kunde efterlikna 2260.  Vi undersökte 2260-protokollet som sen Lasse Fossums hårdvarukillar konstruerade in i hårdvaran (programmering i terminal var inte "uppfunnet" än!).

I vårt tycke "stal" vi demonstrationen från IBM som hade lagt ner massor av jobb på att mata in motioner och hade en "ful" terminal. Vi hade en vacker terminal (tyckte vi då), med bra presentation.

SOP:
Innan du fortsätter.... Det var ju demonstration för riksdagsfolket, det skulle köras på IBM 2260-terminaler. Dom gick på tre faser. Sen gick en fas! IBMs utrustning slutade funka men våran (som gick på en fas) fungerade!

Man var övertygade om att SRT låg bakom. Det var ju Statskontoret som hanterade detta. Dom älskade ju IBM. Det kom en liten kille (jag har glömt namnet) rusande och sa "Ni måste stänga av den här! IBM:s går inte, ni måste stänga. Så vi fick inte visa just då.

JP:
Alfaskop användes ju inte i PDS?

SOP:
Nej, i PDS-system användes enbart Grafoskop och interntelefoner.

JP:
Men Censor 908 var det ju här med Grafoskop, det var väl det som thorax hade först?

BS:
Nej det var med Ångcensor [6] som var först. 1967 jobbade jag dag och natt på Thoraxkliniken och då använde vi oss av Ångcensor.

Och du SOP fick hålla på att bekosta kylgrejor. För förbindelse mellan dator och SOP-lådor hade vi tjocka kablar som gick över hela huset. Det var första fasen om jag kommer ihåg rätt. Sen ville man ha nåt annat, då kom Censor 908 in och Alf Jelger tog över efter mig.

JP:
För Colombia som jag var inblandad i var det Censor 908 och grafoskop.

JP:
Lars Jonasson, Solveig Engdahl och Gösta Haraldsson var väl också med?  När jag kom in, i samband med Columbia University, då hade ni ju mycket aktiviteter utanför jobbet. Jag kommer ihåg att vi träffades en gång i Wennergren Center högst uppe. Vi åt gott och drack gott och hade jättetrevligt. Det var för mig lite ovanligt, det var sån fantastisk stämning i det gänget. Jag tillhörde ju inte PDS, annat än just för detta projekt, det var för Censor 908, jag hade ju varit med att konstruera och haft utbildning på det.

BS:
Så kommer vi till systemet på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

SOP:
När vi visat att vårt system fungerade som informationsbärare i det dagliga arbetet på thorax operations- och intensivvårdsavdelningarna ökade aptiten för att kunna hantera det medicinska flödet för ett helt sjukhus.

Vi sökte då och fick 11 miljoner av STU(styrelsen för teknisk utveckling) för att bygga upp ett system på Sahlgrenska som skulle täcka kirurgi, urologi, öppen/sluten vård och operation.

JP:
Med Alfaskop?

SOP:
Jajamen!

JP:
Ja men dom hade ju ingen grafisk presentation!

BS:
Det togs fram en mycket speciell variant av Alfaskop som kunde presentera kurvor, den fick namnet Gralfaskop.[4] Kom den till användning? Eller var det bara en demogrej?

SOP:
Nej den var för dyr! Det vart dyrt ändå, det var den största enskilda satsningen som STU hade gjort. Det var egentligen det första online/realtidssystemet som man hade. Där körde vi deras stora kemlabdator online till vår dator. Det var verkligt avancerat för att vara då.

BS:
Så då är vi inne på Censor 908?

SOP:
Nej det var Censor 932!

BS:
Så du menar att Sahlgrenska i Göteborg hade Censor 932?

SOP:
Vi började med Censor 908, men när 908 inte räckte inte till så bytte vi till Censor 932.

JP:
På Sahlgrenska hade ni rena Alfaskop eller en variant på Alfaskop?

SOP:
Nej det var rena Alfaskop.

JP:
Manchester då?

SOP:
Manchester, det var ett intensivvårdssystem precis som i Columbia University. Där hade vi Grafoskop.

Projekt Katja [5]

SOP:
Sen hade vi en annan sak som jag tyckte var mycket intressant och trevlig. Det var när ryssarna höll på med att testa kosmonauter. Olle Norlander ringde en fredag vid lunchdags och talade om att det var ryssar som stannat upp i Stockholm på väg till Frankrike för att förhandla om utrustning för kosmonautträning. Norlander fick dom att fråga oss om vi ville vara med.

Jag fick en jättestor bunt papper på dålig engelska med hundratals variabler som dom ville mäta. Dom ville ha ett systemförslag. Där skulle allting mätas, till och med när dom blev så stressade så dom skrek skulle frekvensomfånget mätas och analyseras.

Ryssarna låg redan då redan i förhandlingar med Frankrike. Vi fick en vecka på oss och vår Lars Forsberg, som var ny då. fick jobba med att ta fram blockschema och dokumentation.

På fredan därefter kom dom tillbaka. Jag kunde då presentera ett preliminärt systemförslag som efter ett antal sittningar resulterade i en presigefylld order. Det var ju liksom en vidareutveckling av vårt PDS-system. Vi hade nu kunskap om on-line och manuell informationsinsamling, -analys,-bearbetning och -presentation. Vi låg vid den tiden mycket långt framme.

BS:
Om jag kommer ihåg rätt så var det Rolf Johansson och Ingrid Karlmar och några fler som jobbade i projektet. Det var intressant.

JP:
Hur mycket pengar rörde det sig om?

SOP:
Det var ju inte så många terminaler, det var mycket påhäng. Vi fick ju mycket kunskap. Jag undrar om inte det var SM:s extraktor som var med på ett hörn. Det var väldigt vad duktiga teknikerna var! Om jag minns rätt låg ordern på drygt 9 MSkr.

Colombia University

JP:
Hur kom det sig att vi hade ett projekt i New York på Colombia University? Hade vi personliga kontakter?

SOP:
Ja lite av personliga kontakter var det. Det var Olle Norlander som kände en professor med metabolism som specialområde. Dvs. brännskador, hur kroppen fungerar. Han hade en brännskadeavdelning, den killen var här och hälsade på Olle Norlander. Olle Norlander kände alla människor. Han var en stor ambassadör för oss.
Det blev en order och det var en populär utrustning, det var ju folkvandringar till systemet och alla ville se datorn Censor 908. Jag var över där några gånger och en gång var jag hos bekanta i Pittsburgh. Där fick jag via telefon höra att vår utrustning hade brunnit.

JP:
Jag har ju skrivit lite på veteranklubbens webb om systemet, installationen och branden. Har du nån information om brandorsaken?

SOP:
Nej.

JP:
Har du ingen kontakt numera med medarbetarna inom projekten?

SOP:
Nej, tyvärr

SOP:
Jag blev ju ansedd som en obekväm person av Gunnar Wedell och erbjöds gå med två årslöner, 1975 tror jag det var. Nu hör till saken att jag i samband STU-uppdraget (Sahlgrenska) av STU:s medicintekniska expert, tillika professor vid Chalmers tekniska högskola "beordrades" att skriva en doktorsavhandling om mina erfarenheter och framtidsutsikter för medicinsk datorbaserad patientinformation. Detta kände Gunnar till och insåg förmodligen att hans omdöme eventuellt kunde ifrågasättas av personer han behövde ha goda relationer till. Han godtog därför mitt alternativa förslag att jag med en ringa reduktion av lönen fick tjänstledigt för att fullfölja min doktorsavhandling.

Vad gör du nu?

BS:
Vad gör du nu?

SOP:
Jag har mycket annat för mig. Jag har varit ute så mycket med PDS och tyckte att det fanns så mycket annat intressant att ägna sig åt..

JP:
Den sammanhällning ni hade på PDS den var ganska unik. Vi på Standard Radio med efterföljare hade det ju rätt bra, men ni på PDS hade ett snäpp högre.

SOP:
Ja det måste man ha. Man blir som en stor familj.

JP:
Ja ni var tidigt ute. PDS fick ju uppbackning från företaget så ni kunde ha fina fester. Vår festverksamhet på Alfaskop var lite lösare knuten till företaget. Ni hade ju klubb med titlar och sånt.

SOP:
Ja, jag har ett minne från det, en ordförandeklubba från PDS-klubben.



BS:
Viking Olov Björk (professorn på Thorax Karolinska) dog ju tidigt i år. Vad vet du om Viking Olof Björk och Göran William-Olsson?

SOP:
Dom blev oense om operationsplaneringen, så Göran William-Olsson fick sluta. Han gick till Sjukhuset S:t Göran i Stockholm och var kirurg där. Sen i Göteborg blev han professor och gjorde det första hjärtbytet i Sverige.

Född i Dalarna

BS:
Du är ju född i Dalarna i Leksand, nog är det väl så att man hela tiden kan spåra lite dalmål i ditt prat?

SOP:
Jo nog är det så. Jag är född på järnvägstationen i Leksand. Min far var stins där.

JP:
Hade du nära kontakter med Arvid Manell? Har var ju också från den trakten.

SOP:
Ja o ja, han var från Malung. Manell var min mentor när jag byggde sommarkåken på Ljusterö.

Skolor och jobb

BS:
Berätta vad du har för skolor och vilka jobb du haft.

SOP:
Efter realen ville man att jag skulle ta studenten. Skulle få bo hos en moster och morbror här i stan. Där gick jag en termin sen blev jag så osams med en lärare och jag slutade.

Efter jul började jag på Asea, Ludvika på materiallaboratoriet. Jobbade med transformatorer och fick ett jobb ett ersätta bakelit i en jättestor transformator, jag föreslog masonit och efter många behandlingar fick
vi masoniten att tåla höga spänningar. Det funkade! Då kom chefen och gav mig påökt från 75 öre till 1.20 i timmen. Det var 1946.
1947 började jag på tekniska gymnasiet i Örebro. Examen 1950, därefter lumpen på dalregementet

Sen började jag på Ericsson i Midsommarkransen, hade tur och fick jobba med telefaksimil. Det heter telefax idag. Det var det senaste då. Man överförde via en fotoutrustning med helixavsökning.
Det var jättespännande och det var en trevlig chef, han var dalmas.

Här har jag en festlig grej. 1954. Nybro fyllde 400 är. Jag var ute och demonstrerade faksimil och Barometern tog en bild av mig och Prinsessan Sibylla. Jag var inte vacker då heller!



Sen efter några år så sa dom på jobbet att jag måste gå igenom Teknis. Aldrig i livet, jag har lovat mig själv att inte ta i en bok mer! Men jag började på KTH!.

JP:
Kom du in på KTH utan studentexamen?

SOP:
Nej jag gick igenom tekniskt gymmnasium (telelinjen) i Örebro. Mina mostrar och tanter i släkten krävde att jag skulle ha mer utbildning.

Elema-Sjönander

SOP:
Via svärfar fick jag jobb på Elema-Sjönander. Där fick jag ansvar för pacemaker (jag hade ingen aning om vad det var). Sen fick jag ansvar för mingograf (bläckstråleskrivare).

BS:
Ja det kommer jag ihåg att du har berättat när vi jobbade ihop. Men då kallade du det pinko-graf!
 

BS:
Hur länge jobbade du på Elema-Schönander?

SOP:
4 år ungefär.

SOP till Standard Radio

JP:
Kom du till Standard Radio på grund av PDS-satsningar eller kom du på grund av nåt annat?

SOP:
Nej det var på grund av Olle Hagmansson (vi gick på Teknis tillsammans), jag började 1962 precis när vi fått RGC-ordern.

BS:
Varför slutade du på Elema-Schönander?

SOP:
Du vet man fungerar olika, gänget på Elema pratade inte ”svenska” dom pratade ”latin” om du förstår.

På SRT tyckte jag att det var viktigt att ingenjörerna måste ha tillgång till komponenter på stubben när dom behövde. För vad kostar det att ha ingenjörer som inte kan jobba? Men man hade bestämmelser
som gjorde att det var besvärligt att få komponenter. På SRT var det lite bråk mellan Asker och Darbäck när det gällde regler, men Darbäck stred för mig. Jag hade två killar, en som höll på med Pert-diagram och en som höll med komponenter.

BS:
Jobbade du inte på nån Radardataförsäljningsavdelning?

SOP:
Nej jag har aldrig jobbat som säljare.

JP:
Ja men på sätt och vis var du säljare eller ambassadör för PDS?

BS:
Var det så att det var Darbäck som var säljare, men han jobbade ”högt uppe”. Sen fick du ta hand om detaljerna? Man kanske skulle kalla dig projektledare, det var ju du som såg till att jag fick alla grejerna när jag behövde till thorax.

SOP:
Man säljer inte sånt här. Det är ju en utveckling.

Nu börjar vi med PDS

BS:
Så du jobbade som administratör, så kom det någon och sa att du skulle ta hand om PDS?

SOP:
Nej, det var jag som kom med iden. Eftersom jag jobbat inom sjukvården.

BS:
Var det sant att du och Olle Norlander åt lunch och sa "Nu börjar vi med PDS.

SOP:
Nej det var inte sant. (Skratt). Jag gick igenom tankarna om ett patientdatasystem baserat RGC-teknik med Ingvar Darbäck och så småningom gav han med sig och fick flygförvaltningens tillstånd att låna ett RGC i malpåse för ändamålet. Jag tog kontakt med thoraxkirurgen Göran William-Olsson och om intresse för mina tankar fanns. Han involverade i sin tur anestesiöverläkaren Olof Norlander. Jag träffade Norlander först vid en första demonstration.

BS:
Jag kommer ihåg att jag ofta fick göra demonstrationer på ett PPI i provcentralen i källaren i Barkarby. Det blev ganska många demonstrationer på PDS. Av någon anledning gav Kjell Mellberg mig ofta uppgifter att skapa demonstrationsapplikationer och sen visa dom för kunder. Det var en kul tid!

SOP:
Det var fina tider. Jag minns det så väl.

PDS-projekten

BS:
Om vi tittar på de olika PDS-projekten:
Thorax, Sahlgrenska, Östra sjukhuset, blev det nåt med Östra Sjukhuset?

SOP:
Nej det blev inget.

JP:
Sen har vi Columbia, Manchester och Katja. Det var väl aldrig nån riktig lönsamhet med PDS-projekten, det var ju ständig utveckling. Och varje läkare vill ha ”sitt system”.

Design Alfaskop 3100

SOP:
Jo en annan sak. Alfaskopet [3100] var jag lite inblandad i. Det var ju så att ritkontoret ville bestämma hur den skulle se ut. Men jag ville ha det på ett visst sätt och ville att en designer skulle blandas in. Ritkontoret blev sura!

Det var en designer jag hade aldrig träffat honom förut, han hette Per Heribertson. Hade sett namnet i samband med nån artikel, så jag ringde honom. Det blev en jättesnygg sak.

Vad gör du nu?

BS:
Berätta om nåt du gör nu.

SOP:
Tja, en liten grej:

JP:
Måste läsa på lite mer, jag har ju också en damm hemma, med fiskar.

Filmer 16 mm

BS:
En kul grej. För några månader sen fick jag ett mejl som sa att Stig Westlinder hade tag hand om Evert Åkares grejer. Nu ville Stig att Veteranklubben skulle ta hand om grejerna. Där fanns bl.a. ett antal 16 mm filmer om Air Traffic Control. Nu har jag dom i mitt garage. Lite senare kom Bosse Lindestam med ytterligare filmer. Vi har fått reda på att Filminstitutet har riksdagens uppdrag att samla in filmer på celluloid (som inte är spelfilmer). I gengäld får man en DVD tillbaka. Dit lämnar vi alla filmer utom ett fåtal dubbletter.
 

SOP: Vänta… SOP: Titta vad jag har, ta hand om dessa. Jag har fått dom av Olle Hagmansson. BS: Va kul, nu har vi fått filmer från tre ställen. När jag får tillbaka DVD så skall du få kopior.

JP:
Ja, skall vi låta dom här filmerna bli pricken över i och slutpunkten på den här träffen?

SOP:
Det var jättekul att ni kom.

BS:
Det var jättekul att du tycker att det var jättekul.

/Björn Sölving
2009-10-25
 

Webbansvarigs kommentarer:

[1] Tekniska Museet, KTH och andra har intervjuat många.
[2] Ulla Gerdin intervjuas. IT inom vården.
[3] SM Eriksson: Hur Alfaskop kom till
[4] Gralfaskop
[5] Projekt Katja: Ett system för astronautövervakning
[6] Ängcensor, vad är det? (Censor 120/220)?
[7] Patientdatasystemet i Manchester