Jag insåg att endast en terminal, baserad på TV:s videoprincip kunde möta konkurrensen. Problemet var att härför krävdes ett snabbminne som kunde lagra ett TV-svep (63 us). När jag vid ett tillfälle läste i "Electronic Design" fick jag ögonen på en notis som sade att Philco hade kommit ut på marknaden med en integrerad krets i en TO5-kapsel innehållande 100 st flip-floppar. Detta var just vad som behövdes för att göra en TV-baserad terminal.

Tanken var att IC-kretsen med flip-flopparna skulle bli det lilla kugghjulet tillsammans med ett minne av fördröjningstyp, sk."delay-line-memory," arbetande som det stora kugghjulet Fördröjningsminnet skulle laddas med hela bildens information i form av ASCI"-tecken. Med bokstavs-och siffertecken uppbyggda av 5x7 punkter och 3 sveps mellanrum mellan teckenraderna skulle det långsamma fördröjningsminnet på detta sätt få 10x63 us på sig att lagra information för en rad på bildskärmen.

Med denna tanke i form av ett grovt blockschema kontaktade jag Kjell Mellberg och bad honom göra ett grovschema för en bildterminal .Detta var inget större problem för Kjell. Efter en kort tid kom han med ett förslag hur en terminal skulle se ut. Baserat på detta fick nu Calle Vedins sektion uppdraget att utarbeta detaljlösningar så att labbet kunde sätta igång.

Det största problemet var hur en teckengenerator skulle se ut; den skulle ge den eftersökta TV-videosignalen. Problemet löstes och Lasse Fossum och någon mer (jag minns ej hur det var) löste problemet och sökte patent på sin lösning. Jag tror patentet beviljades.

Nu återstod ett problem, hur skulle vi få pengar till det vidare arbetet, guldkalven-RGC var nu, 1966, tömd. Att söka pengar från ITT för en bildterminal var otänkbart .LCT, SEL och STL hade alla ambitioner att utveckla ITT:s terminal.

Vår produktchef i Bryssel skulle stödja vilket bolag som helst bara det inte var SRT, sådan var situationen då ! För att komma runt det problemet formulerade jag en ansökan till den tekniska ledningen i Bryssel, med vilka vi hade goda relationer, lydande: "A feasibility studie on the use of delay-line memories". Detta tyckte man var ett bra förslag och pengar beviljades snabbt.

 Uppdykandet av en datorterminal hos oss i SRT torde varit en stor och otrevlig överraskning för vår produktchef i Bryssel .Till historien hör, såvitt jag kan minnas, att det var Lasse Stelling som kom på namnet "Alfaskop" Hur det sedan gick vet Ni alla!

/Stig Eriksson

Webansvarigs kommentar:
- Läs mer i SM:s beskrivning av 26 år i ett ITT-företag
- Läs mer i Lasse Fossums Alfaskop - en success story