|
||||
|
|
||||
|
De som inkommit med minnen av SM: Bo Lindestam: Några tidiga minnen Dag Andersson: Anställningsintervju, teknikmästare Lars Stelling: En juliförmiddag på Åland 1967 Rolf Karsvall: Anställningsintervju Björn Sölving: Ordspråk Erik Åhman: Anställningsintervju, digitalteknik Kanske har du nåt mer att bidra med? Använd mejladressen längst ner på sidan. Bo Lindestam har några tidiga minnen av SM Tiden är sommaren 1959. Jag är nyanställd och kallas ingenjör trots att jag fortfarande är teknolog. SM hade jag redan träffat flera gånger men i stället för anställningsintervju hade två av våra framstående ingenjörer, Bengt Svensson och Stig Bergqvist, tydligen lagt så goda ord till min fördel att jag blev anställd. Jag var en något udda fågel i SRT:s vilda fauna av ingenjörer och medarbetare. Jag hade fått mer utbildning att använda datamaskiner än någon annan inom företaget, så vitt jag vet, vid den tiden. Men det var inte det jag skulle först syssla med. Litet allmänt konstruktionsarbete skulle ju inte skada. SM hade idéer om att magnetiska kretsar kanske skulle kunna användas i våra konstruktioner och jag blev litet av hans försökskanin. Bengt och Stig hukade litet varje gång jag fick gå till SM med en inköpsorder på de ”dyrbara” magnetkretsarna och transistorerna, som jag under experimenten brände sönder på löpande band. Men det ville sig inte med magnetkretsarna. De var alldeles för sega så det blev pulsteknik istället, fortfarande med gamla hederliga vakuumrör, med SM:s något tveksamma men goda minne. Dag Anderson skriver om SM:s skepsis mot korta och långa pulser och hur man med pulsteknik kan skilja mellan sådana. Den diskussionen har jag också haft. Men SM var i sammanhanget en mästare att hitta finurliga lösningar i den analoga världen, som kombinerat med min mera digitala läggning ledde fram till mycket intressanta lösningar för våra PPI:er. Men min bana som elektronikkonstruktör varade bara några år och sedan blev det datateknik för hela slanten. Men tack SM, för en mycket bra start i ingenjörsyrket. Jag är också SM mycket tacksam för att jag blev utvald att vara medlem i ITT Data Systems Group i Paris 1963. Det var nog det mest spännande och lärorika dataäventyr man kunde få vara med om på den tiden vid sidan av vår egen verksamhet. Systemmässigt var det en teoretisk, men mycket tekniskt avancerad omgivning, med en lång rad av intressanta personer som kollegor. Det intressanta var ju att flera av dem kom senare att bli våra kontaktpersoner i Bryssel och på andra ställen inom ITT:s Europaorganisation. /Bo
Lindestam
Dag Andersson Lars Stelling: En juliförmiddag på Åland 1967. Rolf Karsvall: Anställningsintervju År 1961 sökte jag, efter det att jag blivit inspirerad av några ”ingenjörskamrater”, efter lumpen jobb på SRT i Bällsta. Vid anställningsintervjun blev jag intervjuad av två ”äldre” ingenjörer. När den äldste av dessa fick klart för sig att jag nu låg i marinen som teletekniker och bl.a. sysslade med radar övergick intervjun till ett förhör om prestanda och funktioner hos marinens radarstationer.Jag tyckte inte att jag kunde svara vettigt på en enda fråga så min förhoppning om en anställning var minimal när jag lämnade intervjun. Döm om min förvåning när jag trots detta strax därefter blev anställd. Det som jag uppfattat som ett radarförhör var i själva verket ett uttryck för ett rent kunskapsintresse hos den som frågade ut mig. Rätt gissat, den som frågade ut mig var SM Ericsson, med Kjell Mellberg som ”bisittare” (2009-07-23) Björn Sölving: Ordspråk SM lärde mig tidigt ett ordspråk som jag använt mycket och försökt leva efter: "Det bästa är det godas fiende".Dvs om man hela tiden strävar efter att göra nåt ännu bättre så är det risk för att det inte blir nåt alls. (2009-07-23) Erik Åhman: Anställningsintervju Vid anställningsintervjun 1957, som leddes av SME och Lasse Billström, tog de genast fram att jag i lumpen arbetat tekniskt med marinens radiostationer. Det blev förhör om 5 W, FMR 5, UK funktioner, om radiorör och vad jag tyckte om radiostationen. Denna var en Amerikansk surplusstation med delvis mekaniska avstämning av de 4 olika radiokanalerna. Jag svarade bla. att den mekaniska avstämningen var ett stort problem. På hemvägen skakade mina ben och jag undrade jag om jag svarat tillräckligt bra på frågorna, och om man skulle ringa upp och försöka förklara mera. Men jag blev anställd ändå. Jag har senare hört att många andra varit med om liknande anställningsintervjuer av SME. Det var tydligen SME som intervjuade nästan alla som ville bli anställda på den tekniska avdelningen. . Mycket långt senare, när vi båda var pensionärer frågade jag SME vad som var hans mål vid dessa anställningsintervjuer. SME förklarade då att han ville ha personer som var kritisk granskande, och inte bara höll med. Den första övergången till helt ny digitalteknik. Vår närmsta chef C-O Svensson förslog ungefär 1956 för SME att han och företaget borde börja med den nya digitaltekniken vid företaget. Detta "nappade" SME på. På vår sektion jobbade då jag anställdes 1957 förutom C-O Svensson, Kjell Mellberg, även Lasse Billström och Göran Wallin. Se bild här (med SME) från året 1963.
Den första datalänken som kom till serieleverans var
"Styrdata", med kodnamnet "Flugan". Styrdata
överförde smalbandig digitalt snabbt och säkert styrinformation och order på
radio från operatörer i flygvapnets blivande markcentraler till piloten i
flygplan Draken 35F.
Det första digitala provsystemet, som ledde till beställning av Flugan,
var en datalänk för armén, för styrning av luftvärnskanoner från
radarsikte. Men det kom i produktion först senare, efter Flugan.
Under Fluganprojektets första år, deltog SME aktivt i försäljnings och
ledningsarbetet. |
||||
|
Webbansvarigs kommentar: | ||||
