Äventyr och upplevelser i
1980-talets
Ryssland
|
Bertil Palmgren |
|||||||
Uppdraget. En aprildag i början av 1980 – talet, blev jag tillfrågad om jag kunde hjälpa Televerket med TERCAS (*) telefonväxel. Deras driftsättningsingenjör var nära ett nervöst sammanbrott. Prov med reservdelar på tre installationsplatser visade att 75 % av reservdelarna ej fungerade. Uppdraget: Utred felorsak. Telefonväxeln kom från Televerket i Nynäshamn. Jag sa OK. Men innan jag åker måste jag få data om kraftenheten. En ingenjör från Televerket, projektansvarig för uppsättning och driftsättning av telefonväxeln, skulle informera mig om kraftenhetens konstruktion. Televerkarn (Mr T). Mr T kom till Barkarby, med elektriska scheman och annat underlag. En redundant kraftenhet, ger elström till växeln, och laddar eller underhållsladdar växelns batterier. Försvinner nätspänningen till kraftenheten, räcker batterikapaciteten för en timmes drift av växeln. Batterierna är av samma typ som används i ubåtar. Från en transformators sekundär sida går 6 faser till fingerborgs stora tyristorer som sitter på 6 cm breda och 1 cm tjocka kopparskenor. Tyristorerna genererade en likström på maximalt 350 ampere och utspänning 110 V. Jag frågade efter genomgången, varför han inte ville åka över till Ryssland. Mr.T svarade. Jag har vistats länge i Ryssland och fått nog av allt trassel med formaliteter och att bo i hotell. Jag frågade: "När du nu har varit så länge i Ryssland, så har du väl en RGF i Moskva?" "Va då för RGF", frågade Mr T. "Russian Girl Friend", svarade jag. Mr T log och svarade: "IF".
Jag sa: OK jag åker, under förutsättning
att en representant för Televerket följer med till Ryssland, som får ordna
flygbiljetter, betalning av hotellrum, resor, kontakt med ryska
representanter, visa osv. I Barkarby träffade jag försäljaren av
telefonväxeln. Han skulle följa med och ordna allt omkring resan. Jag tog
med några databöcker för integrerade kretsar. Första anhalten
var Moskva. /Bertil Palmgren |
||||||||
Webbansvarig kommenterar: |