Iakttagelser och
upplevelser Avsnitt 2 av Bertil Palmgren STRULIG RESA TILL NÜRNBERG
och |
|
Avsnitt 2 (Avsnitt 1 hittar du här) |
Landning i Kastrup. Super Caravellen anlände till Kastrup 20 minuter efter tidtabell. Det flygplan som skulle ta oss till Nürnberg hade startat 15 minuter innan vi anlände till Kastrup. Det missade planet var kvällens sista förbindelse till Nürnberg. Gruppens reseledare var en energisk tysk anställd hos SEL. Hos flygplatsinformationen fick han veta följande. Om 30 minuter avgår ett flyg till Frankfurt, en kombination av frakt och personflyg. Nästa flygplan till Frankfurt, avgång om 3 timmar. Från Frankfurt skulle vi med hyrbil köra ungefär 25 mil på Autoban till Nürnberg. Från Frankfurt var det tio personer i ressällskapet. Behov tre hyrbilar. Kombinationen bil och tidigare flyg, ankomst till Nürnberg omkring 21:00. Med bil och det senare flyget, ankomst omkring midnatt. Alla i gruppen sa ok till det tidigare flyget. Ombokning av biljetterna och busstransport ut till flygplanet. Musealt flygplan som deltog i luftbron till Berlin? Flygplanet en bjässe med fyra stycken stjärnmotorer och fyrbladiga propellrar med 2 meters diameter. Durken (golvet ) i planet hade flera längsgående spår med mängder av infällda cirkulära stålskivor med gängat mitthål. Längst fram, bakom cockpit, låg en stor hög med gods övertäckt men en gul presenning. Spändband av textil var dragna kors och tvärs över presenningen och förankrade i bultförsedda kraftiga ringar, med bulten i stålskivornas centrum hål. Stjärtpartiet av flygplanet hade en stor nedfällbar lucka. Med stor sannolikhet hade flygplanet deltagit i luftbron till Västberlin under den sovjetiska blockaden åren 1948-49. Hela konstruktionen var gjord för mycket snabb lastning och lossning. Stolar för passagerare, en vikbar stålrörs konstruktion med sittdyna och ryggstöd säkerhetsbälte av smärting. Stolens ”stålrörsben” låg i två spår på durken, fastklamrad med snabbkoppling. All inre isolering mot flygplanskrovets yttre plåtskal var avlägsnat. Varje kilo avlägsnad isolering ökade godslastförmågan med lika många kilo.
Propeller längst ut på höger sida började sakta gå runt. Under vingen kom ett dimliknande moln som bredde ut sig och till slut dolde sikten till propellern. En kanonskott liknande ljud hördes. Propellern började sakta och i ojämn takt vispa runt. Dimmolnet skingrades. Det knattrade och small som från en utsliten kulspruta, när oförbränd bränsleluftblandningen kom ut i avgasröret och antändes av het avgas. Batterivagn med motorfordon försvann. Övriga motorer startades med liknande ljud förlopp. Efter en stunds varmkörning gick alla motorer lugnt och jämt, utan knatter. Vi taxade ut till startbanan. Piloten drog på full gas och synkroniserade varvtalet för alla fyra motorerna. Ljudet från motorerna var öronbedövande. Hela flygplanskrovet riste, vibrerade och skakade. Det var omöjligt att föra ett samtal. Bromsarna släpptes och så bar det iväg. Hastighetsökningen var ej proportionell mot motordånet. I ljuset från kabinbelysningen såg man hur periferin av propeller spetsarna rytmiskt böjde sig framåt och bakåt. Jag hoppades att startbanans längd var tillräcklig. Väl uppe i luften minskade
gaspådraget en aning. Under vingen syntes en lång blåvit eldslåga, liknande
den från en mycket stor blåslampa. Efter en stund såg jag lågan kom från
motorns avgasrör, när detta blev rödglödande. Lurifax 2 I Kalmar föddes år 1880 Ivar Kreuger. Han tog civilingenjörsexamen. Reste till Sydamerika och USA. I USA arbetade han som tomtförsäljare, fastighetsmäklare och byggnadsentreprenör. Vid hemkomsten till Sverige år 1908 bildade han och byggnadsingenjören Toll, entreprenörsfirma Kreuger & Toll. Specialitet armerad betong, som började användas omkring sekelskiftet 1900. Telefonfabrikören Lars Magnus Ericsson köpte år 1906 ett markområde i Hågelby. Där lät han bygga en präktig bostad och med parkanläggning. I parken finns trappor av betong som sägs vara en av de första betongkonstruktionerna i Sverige. I dag kallas området Hågelby-parken.
Äger man företag med god ekonomi, kan man tillfälligt låna kapital från företagen. Kreuger startade en lånekarusell med lån från, banker, egna företags kassakista och lån från kapital starka personer. Lånen användes till att ge lån till stater. Som säkerhet för lånen fick han av staten utgivna obligationer i kombination med monopol på tändsticks tillverkning i landet, eller beställnings order till K&T företag. Exempel på lånesummor, 75 M$ till Frankrike år 1927 och 125 M$ till Tyskland år 1929. I början av 1930 talet ägde K&T 60% av tändsticks tillverkningen i Europa. Nästa avsnitt
(klicka här):
/Bertil Palmgren
Vill du kommentera texten? |