Vi var också med när Alfaskop kom till

Björn Sölving / Calle Vedin

SM Erikssons artikel om "Hur Alfaskop kom till" har resulterat i några minnesbilder/skriftväxlingar.
Björn Sölving


Calle Vedin
Björn Sölving:

Jag var ju med lite när det begav sig och har  följande minnesbild (som på intet sätt motsäger SM Erikssons text).

1967 jobbade jag dag och natt på Thoraxkliniken. Det gällde då att programmera Ång-Censor så att  thorax-läkarna Olof Nordlander och Göran Wiliam-Olsson gillade  intensivdatapresentationen på ombyggda PPI-enheter  som försetts med hjul och rektangulär bildskärm.

(Docent Olof Nordlander, Grafoskop och en liten patient)
Officiellt namn på enheterna var Grafoskop, inofficiellt namn:  SOP-låda efter S-O Pettersson (vår superenergiske sjukhussystemsäljare). Men den var dyr och oerhört  tung och man ville ha nåt billigare och lättare.

IBM hade sin terminal 2260 som dom försökte  introducera bl.a i sjukhusmiljö. Detta var en tid när man allmänt trodde att vården skulle börja automatiseras.

IBM  var oerhört stora på den tiden men vi var små och ettriga! Utveckling av Alfaskop hade påbörjats och då först som terminal till bl.a bilregistret och till DN:s prenumerantsystem. IBM:s alfanumeriska terminal 2260 var nästa mål. 

IBM 2260 skulle med buller och bång visas för riksdagsmän. Här skulle dom lätt kunna söka motioner etc på bildskärm. IBM hade lagt ner ett stort arbete på att mata in  alla aktuella motioner mm! Motioner och sökprogram lagrades på Thoraxklinikens datacentral (stor IBM-anläggning för Landstinget). Detta var framtiden! 

Men via skickliga manövrer från vår sida (Ingvar Darbäck?)  fick vi vara med på ett hörn, om vi kunde efterlikna 2260.  2260 styrdes från IBM:s stora datorer. Vi undersökte 2260-protokollet som sen Lasse Fossums hårdvarukillar konstruerade in i hårdvaran (programmering i terminal var inte "uppfunnet" än!).

Jobb natt och dag igen! Vi hade spelat in 2260:s datakommunikation på  telefonledningar på en vanlig bandspelare!

I vårt tycke "stal" vi demonstrationen från IBM som hade  lagt ner massor av jobb på att mata in motioner och hade en "ful" terminal. 
 Vi hade en vacker terminal (tyckte vi då), med bra presentation. Ergonomi och Alfaskop det hörde ju ihop redan då.

Det var starten på Alfaskop när det gäller IBM-kompatibla  terminaler.

 /Björn 

SM Erikssons kommentar till Björns text:

Hej Björn!

Jag minns mycket väl historien från riksdagen, för att visa bilden från 2260 satte man en TV kamera framför den, resultatet blev mycket dåligt, sedan visades vår bild genom avtappning av vår video som var TV kompatibel, IBM killarna såg dystra ut! 

IBM:s grejer gick på 3-fas, utan vår förskyllan gick en säkring på en av faserna och IBM. grejer slocknade, däremot ej Alfaskop, som gick på en fas.

Det var penibelt även för oss eftersom man var övertygad att SRT låg bakom malören. Det var tack vare avtappningen på KS som vi fick grepp på IBM:s "handskakningsförfarande",jag kan förstå det var ett spännande jobb! 

MVH Stig

 
Calle Vedin:

Hej Björn och Stig!

Björns beskrivning av riksdagsköret mm är vad jag minns helt riktigt. Dock skulle jag vilja justera SMs historia på några punkter. Som jag minns det hela blev jag våren 1966 inkallad till SM, där även Kjell var närvarande, och fick i uppdrag att ta fram en alfanumerisk terminal med en TV-skärm som display och delay line som minne.

Delay-line var något som engelsmännen använde på O5 berättades det för mig. Att just jag eller snarare min sektion (356 Datalänkar) fick detta uppdrag berodde på att vi "jobbade ju med data i serieform".

Med detta uppdrag pratade jag sedan med Göran Wallin (gruppchef) och Dag Andersson och "laborerandet" började. Lasse Fossum var då nyanställd och var sysselsatt med en utredning åt Bengt Svensson.

Så småningom förstärktes dock arbetsgruppen (Göran + Dag m fl) med Lasse Fossum. Jag kommer ihåg att Lasse och jag åkte till Luxor i Motala för att beställa själva bildenheten till deras 11" (senare 12") TV. Lasse och jag besökte också designern Per Herribertsson på Lidingö.

När de första skärmarna började fungera blev dock kritiken att de flimrade. Efter konsultation med Bengt Svensson så kontaktade jag Philps på Lidingövägen i Värtan och frågade om de hade några 12" rör med fosfor som hade längre efterlysning än det vanliga vita som används för TV. "Ja - vi råkar ha 12 stycken LA i lager".

Börje Olsson fick i uppdrag att genast åka och hämta dessa rör (i sin Volvo Duett!). LA visade sig ge en behaglig gul text som vi sedan "bevisade" att det var den absolut bästa färgen ergonomisk sätt.

Hälsn/Calle.

Webansvarigs kommentar:
- Läs mer i SM:s beskrivning Hur Alfaskop kom till
- Läs mer i Lasse Fossums Alfaskop - en success story