Wales, extraktorer, en skröna och REX
Tänk vad folk minns!
|
||
|
||
Bakgrund För många år sen hittade jag en bild från ett engelskt museum där våra extraktorer fanns med! Museet ligger i Hack Green i England (nära gränsen till Wales). Var förut: "Secret Nuclear Bunker". Det blev en artikel på denna webb. Anders Lindholm hjälpte mig med texten och personal från bunkern svarade på hans frågor. Här en av bilderna där "museiextraktorerna" finns. Ville veta mer Men jag ville veta mer om extraktorer. (Om du som läser detta inte vet vad en extraktor är, se nederst i denna artikel). Med jämna mellanrum påminde jag Anders Lindholm: "Skriv nåt om extraktorer". "Javisst" blev svaret. |
|
|
Härom året kom kom ett svar, och Anders hade bifogat ett mejl han fått från
Bertil Olsson (just med anledning av artikeln ovan). Bertil visste mycket
och hade skrivit ner en hel del om extraktorer.
Skröna I texten om extraktorer från Bertil fanns ett stycke som han klassade som skröna och inte trodde att den var sann. "Skrönan (som senare visade sig vara bara delvis sann) löd såhär: Någon gång i mitten av 80-talet hade Olle Grahn (vid någon konferens som förmodligen handlade om flygtrafikledning) blivit ”tråkad” av representanter för USA, för att han jobbade i ett kriminellt företag som hade samröre med Sovjetunionen. Olle hade då svarat att det bästa vore väl om USA köpte ett ”sovjet”-system så kunde de själva utforska vilka hemligheter som vi delgivit den ”lede fi”. Detta var kanske mest menat som skämt, men ganska snart kom en förfrågan om vi kunde leverera ett sådant system. Obs. att detta är ett rykte som berättades i samband med att REX-projektet kom till stånd." Mer om sanningshalten längre ner. Bertil Olssons information: Jag bifogar en liten sammanfattning av mina minnen av REX-projektet. Hoppas att
jag inte med detta avslöjat några företags- eller militära hemligheter. Man visste alltså
att i England fanns det ”surplus”-extraktorer tillgängliga och jag blev
tillfrågad om möjligheten att modifiera dessa till ATCAS-standard. Jag vill
minnas att vi bytte ut en wirkortsram och minnesramen mot nytillverkade och
kompletterade med några nytillverkade wirkort som ej fanns i CAA-extraktorerna. |
Bertil Olsson |
|
Lars Persson: Projekten REX/E90/Snowball/Corona Jag heter Lars Persson och har varit projektledare för ovanstående projekt.
Bakgrunden till projekten har att göra med Datasaab och Exportlicensaffären.
Under 1985-86 blev vi kontaktade ånyo av amerikanska myndigheter angående
extraktor CX1100 som ingick i TERCAS-projektet. Nu ville man få tekniska och
operativa data för extractorn ansluten till rysk radar. Man speciellt ha data
för upptäktssannolikhet vid olika typer av störare. Ex.vis vid Barragejamming en
typ av brusstörare. Vi upplyste om att vi inte hade några data på detta.
Varför ville man nu ha dessa data. Jo man misstänkte att ryssarna kopierat
CX1100 och placerat ut dom vid radarstationer vid gränserna för att detektera
ev. Kryssningsmisiler.
Olle Grahn föreslog då att de skulle köpa en extraktor av oss för att själva
mäta mot några ryska radarkopior som vi förmodade att de hade.
Detta var på hösten 1986 och i november kom tre personer från amerikanska
myndigheter för att förhandla om inköp av en dubbelextraktor med testutrustning
och monitor-PPI samt ett mini ACC med två operatörspositioner. Man var
intresserade av Multiradarmålföljningen i ACC.
Kontrakt skrevs med 18 månaders leveranstid och jag blev utsedd till
projektledare.
Tillverkningsunderlagen togs fram och Produktion skulle räkna på
tillverkningskostnad. De återkom nästa dag och förklarade att hela extraktorn
bestod av komponenter som var End Of Life. Tablå!!
Nu visste jag att Brittiska CAA hade tagit nytt radarsystem i bruk med inbyggd
signalbehandling. Kanske kunde vi få köpa tillbaka någon extraktor om de inte
var skrotade. CAA svarade att de gamla radarerna med extraktorer var i Cold
Stand-by tillsvidare så det var uteslutet att få köpa tillbaka någon. Jag
erinrade mig då att de hade först köpt en extraktor för test den sk
Barringtonextraktorn.
Efter förhandlingar fick vi verkligen köpa tillbaka den men utan monitor-PPI.
Nu återstod dock ett problem – Tercasextraktorn var en senare konstruktion med
flera nya funktioner så Barringtonextraktorn måste modifiera med större minne.
Nu började ett febrilt sökande på spotmarknader för att få tag på
2K-minneskretsar. Ericssons inköp kunde inte finna några kretsar. Vi var tvungna
att kontakta kunden om problemen vid ett uppföljningsmöte. Kunden bad om
kretsbeteckningen och bad att få återkomma.
Efter två veckor fick jag ett paket med 400 kretsar!! En mängd andra problem
fanns som t.ex. att kortramarna var virade med styrd virning. Virningsmaskinerna
var sedan länge skrotade. Vi hittade en person som utanför företaget handvirade
ramarna. Bertil Olsson gjorde ett mycket stort jobb med alla
nödvändigmodifieringar. Som monitor-PPI lyckades vi konvertera ett gammalt
DS8500 som använts för programutveckling.
Programutvecklingen i TERCAS hade gjorts i ”Gröna huset” och all utrustning
därifrån fanns nu hos oss i Kista så all hardware fanns för en leverans.
Programvaran fanns hos programbiblioteket på en gammal 30Mbyte disk. Men den
gick inte att läsa för TOC /Table of Contents hade blivit förstörd vid någon
uppdatering!!
Nu hade vi tur igen. I
en container som skulle till förbränning vid Lövsta hittade någon en massa 12”
tejpar som var från back-up körningar i Moskva. Med dessa lyckades vi återskapa
98% av programvaran och endast 2 % behövde nyskapas.
Leveranskontrollen
genomfördes sedan så leveransen till kund kunde genomföras på exakt 18 månader.
Allt skeppades sedan till USA och kunden har därefter själva gjort installation
och driftsättning på plats.
Var utrustningen står har vi aldrig officiellt fått reda på men den finns
på en plats i Nevada.
Kunden ville dock ha
flera extraktorer för att kunna testa Multiradarmålföljningen. Ny förfrågan till
CAA fick som väntat negativt resultat. Kunden betalade då för en studie att
konstruera en ny extraktor med moderna komponenter. Till skillnad från CX1100
skulle endast primärradar extraheras. Detta resulterade i att vi fick kontrakt
på 22 nykonstruerade extraktorer. På
kundens förslag genomfördes kontraktsförhandlingarna på Maui. Hawaii vilket vi
inte motsatte oss!
Detta blev projekt E90.
E90 har vissa
funktionstillägg jfrt med C1100. Fönsterhanteraren utökades till 96 svep i
stället för 16 i CX1100. Detta för att kunna ta hand om signalen från en mycket
lågräckviddig rysk radar. En annan funktion var detektering av störbäringar.
Även denna leverans
genomfördes i tid och utan restanmärkningar.
De goda kundkontakterna
gjorde att vi fick beställningar på luftförsvarssystem och detta blev projekten
Snowball och Corona. Mer om detta någon annan gång.
Jag gick i pension 2005
och då pågick ännu projekt som hade sin grund i REX från 1986.
|
Lars Persson |
|
Men skrönan då? När webbansvarig kontaktade Olle Grahn kom följande förklarande text: Björn, Lasses artikel är bra och heltäckande. Bertils är också bra. Beträffande hur vi fick beställningen kan jag lägga till följande.
I samband med amerikanarna upptäckte skillnaden mellan Tercas exportlicens och
leveransen skickades en delegation från USA bestående av ett tiotal personer för
att förhöra sig om tekniken. Bestod av personer från CIA, FAA, USAF
Intelligence, samt diverse experter inom området. Vi hade möten under en vecka
där jag hade uppgiften att redogöra för extraktorn ner på komponentnivå. Kalle
Liljegren svarade för Seleniaradarn. Mötena hölls på Ericssons huvudkontor.
Frågorna var många och mötena var ganska tröttsamma. Vid ett tillfälle kastade jag fram frågan varför de inte köpte en extraktor. (Why don’t you buy one.) De begärde enskild överläggning och bad därefter om en offert, vilket de också fick. Vi adderade också ett ledningssystem baserat på ett mini ACC. Som Lars Persson skrivit har detta resulterat i en rad följdaffärer till ett avsevärt belopp som pågått så sent som till förra året.
Mvh Olle
|
Olle Grahn |
|
Redaktör: Björn Sölving 2011-10-17 |
||
Webbansvarigs kommentar: En extraktor är en enhet som tar emot radarsignaler och plockar fram nyttiga ekon och undertrycker onyttiga ekon. |
||
Vill du kommentera denna artikel? Klicka här: |