8

Något större avbräck kan man inte säga att det nya företaget led av denna händelse - föret var trögt nog ändå i portgången. Bolagets första åtgärd hade varit att offerera flygradiosändare till flygvapnet, vilket då stod under kraftig upprustning, men beställningarna gick åt annat håll. Lika illa gick det med offerter på rundradiosändare till Televerket. Trots allt visade det första året en fakturering av 1,5 miljon kronor, och vid årets slut hade företaget 90 anställda.

DE FÖRSTA TILLVERKNINGARNA

Redan andra året kunde dessa siffror fördubblas genom att den egna tillverkningen tog fart. Främst var det myndigheterna som pressade på för att få fram apparater som behövdes för landets försörjning. Till en början kunde produktionen i stort sett baseras på konstruktioner som fanns tillgängliga inom ITT-koncernen, men allt efter som krigsavspärrningen skärptes, uteblev den avsedda tekniska hjälpen. Det blev nödvändigt för SRT att få fram egna konstruktioner, som det tog lång tid att utveckla till marknadsförbart skick.

De beställningar som därav följde höll emellertid det unga bolaget vid liv under krigsåren, även om det fick leva under små omständigheter i sin totala isolering från den övriga koncernen. Dessutom kom den erfarenhet som dessa krisbetonade tillverkningar medförde att i mångt och mycket ge bolaget den inriktning som det i dag har och forma dess utveckling. En typisk tillverkning av detta slag var de elektronrör som SRT blev anmodat att tillverka för Telegrafverkets behov. Med hjälp av experter från det brittiska Standard Telephones and Cables kom denna krävande tillverkning snabbt i gång. Mycket stora kvantiteter transmissionsrör och sändarrör kom att levereras, och detta fram till 1950-talets slut, då tillverkningen nedlades som icke längre lönande.

Emellertid blev rörtillverkningen av stor betydelse för SRT:s utveckling,