Tekniska Muséet
50 veteraner
plus 19 gäster infann sig på Tekniska Muséet för de alternativa visningarna.
Samling med avprickning samt utdelning av program, vederbörlig mingling
(alltid kul att träffa sina Alfa-vänner).
Det var många år sedan jag var på TM, men bättre sent än aldrig.
Sven-Åke Jidenius skötte avprickning och tog emot pengar.
I mitten vår f.d. företagssköterska Ann-Karin Gyllfors. Till höger Irene
Leiner och till vänster Anders Gyllfors.
Lottförsäljning
John Wijk var kvällens lotterigeneral. Här har
han just sålt lotter till Helge Leiner.
Pekar Helge Leiner månne på någon som ännu inte köpt lotter? John Wijk ser
närmast förskräckt ut...
Rundvandringar
Det var två
rundvandringar med guide, där man valde en:
Q: ”Kvinnors uppfinningar” alternativt K: ”Kom.Nu.Då.”.
För mig och min fru Marian hade vi valt visningen Q:
Guiden berättade om många
viktiga kvinnoinsatser. På väggen Ninni Kranberg ( som skapade
förutsättningar för Wenner-Grens Semper-företag) och Grace Hopper
(USA-matematiker, som tidigt konstruerade en kompilator).
Efter visningen, amatörradio
Vi hann se lite av den andra avdelningen också efter vår visning. Sen
besökte vi amatörradiostationen SKØTM med sin operatör. Som
radiosändaramatör sedan över 50 år tänkte jag passa på att skoja lite med
killen vid radion. Jag låtsades okunnig och ställde alla dumma frågor som
jag själv fått genom åren: Hur långt kan man nå? Vad pratar ni om? Känner du
alla som du pratar med? Sitter ni hela nätterna och sänder, etc etc.
Så pekade jag på hans manipulator till el-buggen (elektronisk
telegrafnyckel) och frågade: Vad är det där för en pryl? Jo, den sänder man
telegrafitecken med. Är det svårt frågade jag. Får man pröva?
Så sände jag i 150-takt ett allmänt anrop och fick svar från en rysk amatör
(en tjej förresten).
Efter avslutad kontakt sa jag: Det var ju inte så svårt!
Radioamatören vid stationen såg inte ett dugg förvånad ut. Han hade redan
från början genomskådat mig den jäkeln!
Kaknästornet
Nå efter visningarna och våra egna rundturer så var det dags att gå till
Kaknästornet som jag aldrig hade besökt. Det låg väldigt nära, men jag
tyckte inte att tornet var så högt ändå.
Jag förstod inte varför alla andra gick förbi tornet. Men så kom jag på att
det var en totempåle som stod där utanför museet.
Kaknästornet låg längre bort och var betydligt högre.
Så högt att lampkronorna i taket gungade genom tornets rörelser. Det var väl
vad ni trodde, ni som var där och intog middagen, helstekt biff eller
flundrafilé med drycker därtill.
Jag vet bättre! Personalen hade satt dem i gungning för att ni skulle tro
att vinet och ölet hade hög alkoholhalt.
Nå, tack presidiet för ett mycket trevligt höstmöte.
Rune W
/2008.10.22
Webb-ansvarigs
kommentarer:
- Du som tog fler bilder, välkommen att skicka till mig!
- Bildtexterna är författade av mig (skyll inte på Rune)
- Jan Persson (myntmästare) och jag var tyvärr förhindrade att deltaga. Vi
(med fruar) var istället på My Fair Lady på Oscars. Vi hade också kul! |
