En resa i Kina

På hösten 2006 var Lena Dahlroth i Kina.
Här är hennes berättelse.
2007-06-17
(Rättelse införd 2007-07-19)


Lena Dahlroth
Kina – Guangzhou, Chengdu i Sichuan, Kunming i Yunnan, Hongkong

Att åka till Kina har alltid varit min dröm. När en god vän nämnde att hon tänkte åka till Schechuan på hösten 2006 var jag inte det minsta tveksam. Jag svalde Kina-betet fullständigt. Resan skulle vara i cirka 15 dagar, men jag stannade ytterligare 6 dagar.

Här är en karta som visar att Kina är oerhört stort. 
  

Iväg till Kina, Guangzhou
Den 15:e oktober åkte jag iväg tillsammans med 2 goda vänner. Första målet var Guanzhou, (f.d. Canton). Vi åkte först till Canton Fair, den största konsumentmässan. Det är en ögonöppnare, kanske inte på grund av sin storlek, men för de enorma möjligheter och de låga inköpspriserna för återförsäljare som kommer från andra världsdelar.
Chengdu

Efter 5 dagar tyckte vi att stadens puls, luftföroreningarna och de många människorna var nog. Vi flög till Chengdu, huvudstaden i Sichuanområdet i Kinas sydvästra del. Det är inte samma livliga stad som Guanzhou, men i alla fall en stad med 87 milljoner invånare. Rättelse: Det är inte samma livliga stad som Guangzhou, men i alla fall bor 87 milljoner invånare i provinsen Sichuan. Staden är välkänd för sin kryddstarka mat.

Där sammanträffade jag med resten av ressällskapet, bara svenska kvinnor i åldrarna 20 till 63 år. Vi var totalt 10 personer i gruppen och det passade precis för att sitta bekvämt i en minibuss. Man lär känna varann bättre i en så liten grupp. Vi hade alltid en lokal guide med oss. Guiden pratade en bra engelska och var mycket förstående och lät oss
göra extra shopping när vi så ville.
Jättepandor och Buddha-staty 

Första dagen åkte vi till de norra skogsreservaten där jättepandorna finns. Vägen dit var inte färdigbyggd, det var massor av trafik och det tog oss nästan hela dagen att nå dit.

Pandorna var verkligen bedårande. Vi såg för tidigt födda pandor i sina kuvöser.

Den kvällen smakade vi på den kryddstarka Sichuanska maten.

Bland andra utflykter fanns även en tur till Leshan, för att titta på världens största staty av en sittande Buddha. Sen åkte vi linbana till Emei-bergen som ligger på över 3100 meters höjd. Nästa dag kom vi ner från de snöiga och dimmiga bergen till en vegetarisk lunch och vi drack te i ett te-hus. Det var verkligen vackert, mycket avslappnade och välgörande för själen att vara på ett sådana omgivningar. 

 
Yunnan, en upplevelse

Att åka tåg till Yunnan är en upplevelse. På väg ditt åkte vi genom ett vackert böljande landskap till Guiyang, en annan provins. Vår guide hade förberett alla detaljer, men tipsade oss att leta efter en tom kupé och snabbt reservera den för vårt sällskap. Oturligt nog var de resvana kineserna ännu snabbare än vi och vi fick tyvärr dela på oss den natten Vi satt i våra bekväma vagnar och såg landskapet glida förbi med sina böljande kullar. Vi pratade och skrattade ända tills vi artigt ombads att tala tystare.

Vi kom fram ungefär 12.30 nästa dag. Det var så annorlunda än de stora städerna. Jag upplevde Kina på samma sätt som jag läst i böcker. Jag såg bönderna med konformade hattar som arbetar på stora grönsaks- och risfält, bufflar som används för att plöja fälten, barnen som lekte, lokalbefolkning med sina färgrika kläder osv. 
 


Alldeles för snabbt kom vi till Kunming, som är huvudstad i Yunnan. Kunming är den eviga vår-staden. Ibland kan man uppleva 4 säsonger på en kort tid. Det var helt olika Chengdu, där folket berättade att dom inte sett solen på många år. 

Vår första utflykt var till en park. De flesta parker byggs oftast inne i städerna och dit kommer folk i alla åldrar i alla samhällsklasser för att rekreera sig, prata med varandra, meditera eller bara för att komma ifrån sina små hem. Folk dansade till bandpelare och naturligtvis dansade en finsk flicka och jag vals den morgonen.

Taichi, solfjädersdans var också vanliga aktiviteter. Temperaturen var behaglig, det var soligt och lagom varmt.



I en av våra utflykter kom vi till Lijang, en sagolik stad, mycket målerisk och pittoresk. Dammar och broar med röda lyktor smyckar denna stad. Jag rekommenderar att man stannar minst ett antal dagar för att kunna suga in den miljön.
En färd till Shangrilla var en av resans höjdpunkter. Eftersom den låg på hög höjd kunde vi köpa bärbara syrebehållare ifall vi fick andningssvårigheter. Vi besökte ett tibetansk kloster. Vi var uppe på en höjd av 4506 meter.



Överraskningar fanns alltid bakom nästa hörn och en gång åkte vi ut i skogen. Där alldeles runt hörnet dök en stort huskomplex fram med kopior av antika grekiska statyer i parken. Man tror inte sin ögon, kan sådant verkligen finnas i Kina?

 Jag kan fortsätta berätta för er, men gör verkligen ett försök att följa med på en resa till denna del av Kina. Vår resa var verkligen anpassningsbar, vi kunde till och med förlänga resan om vi ville. Och det ville jag. På vägen tillbaka till Chengdu gick vi på en kinesisk målarkurs där pensionerade universitetslektorer var våra lärare.

Några av kvällarna njöt vi oss en välkänd och efterlängtade massage. Att gå till frissan var billigt. Vi till och med försökte lära oss yoga av en i vårt ressällskap. 

 


Efter att ha vistats i  Kina, flög tre av oss till Hong Kong. Det tog mig några dagar att förstå ett jag inte längre behövde ta med toapapper till toaletterna. Personlig hygien är mycket viktig och var beredd på toalett-överraskningar!

Uppdykande minnen. Jag kommer ihåg en arg kvinna som kastade sten på en av flickorna, för flickan hade kommit för nära med sin kamera. Jag kommer ihåg en gatuförsäljare som inte hade sett en 50 RMB-sedel (kinesiska pengar) och som var alldeles ifrån sig. Hon visste inte hur hon skulle räkna och ge tillbaks växelpengar

Jag kommer ihåg en lite tunn man som forslade klädespackar, nästan tre gånger sin egen storlek, på sin trehjuling och jag såg folk hjälpa honom...  

  
Jag kommer ihåg vår guide, som lämnat Tibet för att åka till Indien. Han åkte på nätterna för att undvika myndigheterna, Har var en liten filosof och hade vistats bland munkar och och var tvungen att lära sig att sjunga sutras på morgnarna annars fick han ingen frukost. Jan minns mycket vänliga hårt arbetande människor.

Jag njöt av varje minut jag var i Kina. Jag lärde känna det Kina på det sätt jag hade föreställt mig landet.

 


Det kändes som om jag reste tillbaka till Singapore för ca 50 år sen när livet var primitivt och inte så modernt. Det var som en nostalgisk resa. Kina är fullt av omväxling, möjligheter och energi.

Nästa gång vill jag besöka Fukien eller Hainnan.

/Lena Dahlroth
2007-06-17