8 Veteraner reste iväg
En dröm blev verklighet

Rapport i text och bild av Björn Sölving


Björn Sölving


25-årsjubileum

Gourmetklubben, som bildades 1980 i Vällingby av 8 medarbetare på Alfaskop-divisionen, firar i år sitt 25-årsjubileum. En dröm har hela tiden varit att åka utomlands och äta gott och ha det gott och kanske även delta i vinskörden. I september 2005 blev detta verklighet!

Toscana

Toscana i Italien är ju en av världens kulturhuvudplatser. I Toscana ligger bl.a. Florens och Pisa. Dessutom finns där massor av vinodlingar och intressant mat. Lasse Sjöberg hade varit där året före och visste vad man skulle se och göra. Lasse detaljplanerade alla dagarna (lördag till lördag) och fixade hus + flyg + bil. Vi alla sparade pengar under många månader.

 



Gourmetklubbens medlemmar: Överst fr. v: Lars Sjöberg och Björn Sölving. Undre raden fr. v. Maria Palm, Inger Eriksson, Kerstin Blom, Kerstin Carlsson, Kjell Pettersson och Einar Estreus.
 


Dagboken

För att spara alla minnen var det bäst att skriva dagbok. Här följer några av anteckningarna, tillsammans med ett fåtal av de ca 800(!) bilder som togs av oss 3 som hade digitalkamera. Kjell hade "riktig" kamera! 

Lördag 24 september

Vi flög från Arlanda. Kl 11.00 passerade vi Alperna, (mäktigt, mycket lortig snö). Landade 11.30 i Milano. Kl 12.30 hade vi hämtat bilen och alla satt i bilen för att åka till Milano. Bilen hade GPS men jag hade med min egen. Kl 14.00 ville vi äta lunch. Vi snurrade runt och letade efter katedralen. Kaotisk trafik och parkering. Nu var alla hungriga som attan. Det blev McDonalds på en av dom stora gatorna. Vi åt i bilen!



15.00 lämnade vi Milano. Efter avfart från motorväg fick vi betala 17 Euro och lite senare 2 euro. Utanför Lucca (vi skulle bo i närheten) letade vi efter mataffär (frukost i morgon mm). I Lucca hittade vi  ett enormt Supermercado (storlek OBS i Rotebro).

Sen började letandet efter var vi skulle bo. Vi hade tre olika beskrivningar: Vägvisning till stället, navigatorn och en webbkarta med ett ställe på samma väg som vårt ställe. Vi åkte alla möjliga väger små och stora. Till slut tröttnade jag (som var utsedd navigatör) och lät GPS-navigatorn ta över. Och se, vi kom via knepiga småvägar rätt och hittade vår väg. Nu började letandet efter rätt nummer i mörkret. Bara mörker! Lasse ringde till resebyrån Danitalia (i Italien) och just då hittade Inger rätt nummer bakom en stor grind. Nu kom även ägarinnan, en parant dam, och öppnade grinden. Vi installerade oss i de två våningarna. Fint! Varje rum hade egen toa och dusch. Jag och Lasse delade rum. Innan alla gick till sängs blev det ost, vin o whisky.

Söndag 25 september

Klockan ringde 7.30. Frukosten (som Kjell o Inger ansvarade för) började 8.00. Innan gick vi ut i den stora trädgården med pool och beundrade utsikten. Bergen låg i dimmor som lättade för solen hade varit uppe ett tag. Jättevacker utsikt över vingårdar. Dom hade en pergola (en sorts rosengång) med vindruvstak ca 50 m lång. Man kunde äta druvor både blå och gröna. Gott o sött!
 


Här bodde vi i två våningar, med egen pool och "vindruvstaket" till höger,
på bottenvåningen fanns "vinfabriken".
 

Lite senare (vid 10-tiden) var det förmiddagsvin på poolkanten. Några badade. Nu kom vinmäster och demonstrerade vintillverkning i bottenvåningen. Den hade startat i huset på 1500-talet, golvet var kvar från den tiden. Han hällde vin från stora rostfria tankar i en plastmugg och vi fick smaka. Det var 3 sorters vin. Dom gjorde också olivolja och vinäger. Han visade en gammal oljepress (av sten) som använder förr i tiden. Den drevs av oxar som vandrade runt i våningen ovanför (som nu var vårt kök).

Han berättade att vinet (vitt och rött) tillverkades för gårdens eget behov (inkl gäster som vi). Lite vin gick till restauranter i närheten. Vi fick gratis dricka godtyckligt med vin så länge vi bodde här och var välkomna att köpa med oss vin hem.

Vid 12-tiden satte vi oss i bilen f.v.b Fatoria Maconchi. Sen lunch. Det var ett fint ställe som Lasse bokat i förväg. Det blev en trerättersmiddag. Fin betjäning. En kille kom och berättade om den italienska matsedeln men på fin engelska. Gott och kul. Efterrätt valde vi till panacotta. Kerstin C var säker på att panacotta var gjord på sockerkaksbotten. Givetvis slog jag vad med henne, och vann en flaska whisky. Utanför fantastisk utsikt och i trädgården en fantastisk kaktusodling 3 meter hög.

Vi promenerade uppåt berget. Vidunderlig  utsikt. Varmt och skönt! Högsommarväder! Vi gick några 100 meter uppåt sen kom  bilen och hämtade oss. Nu bar det av ännu högre upp denna gång var utsikten fabulös. Nedanför låg en stor stad och otaliga vingårdar. Nu var vi högt uppe! Dags att åka till Lucca och Coop där vi handlade sprit och ost och bröd och pålägg. Denna gång var det inget problem att hitta hem!

Nu blev det kväll och vi satt och drack vin (vingårdens vita vin var mkt bra). Till det gorgonzola och painriche. Druvor plockades från pergolan. Kl 21.00 flyttade vi in. Då hade vi blivit bjudna på middag (på tisdag) hos husets ägare  (värdfolket).

Måndag 26 september

Idag var det guidning i staden Lucca.  Vid 9-tiden åkte vi till Lucca för att hitta guiden, bredvid ett stort tivoli, utanför stadsmuren i Lucca. Efter diverse felåkningar hittade vi rätt parkeringsplats. Bilen var stor så vi körde långt in på parkeringsrutan. När vi backade satt vi fast! Det gick att lösa genom att alla ställde sig i det lilla bagageutrymmet längst bak i bilen. Då kunde Lasse backa 2 dm, men först tog han en bild på oss (som inte visas här).

Så kom guiden (per cykel) som talade oerhört tydlig engelska. skulle bara ha hand om oss och 8 från Norge.  Stadsmurarna var tjocka och höga. Överst på dom gick en asfalterad körbana. Vi köpte vykort och vatten (det var varmt!).

Guiden hade EU-flagga på en utdragbar pekpinne, det såg lite makabert ut för den var oftast på halv stång. Guiden berättade om Lucca, vars devis var Liberte (frihet). Här var kyrkor i överflöd och det såg ut som i Gamla Stan i Stockholm. Guiden pratade om Napoleon och att Lucca grundlades år 180 f.Kr.

  Mitt i stan fanns ett stort torg, Colosseum, som ursprungligen var från romartiden. Nu ombyggt till bostäder utan att förändra exteriören. Guiden höll på i lite över 2 timmar. Bra guide!

Vi var bl. a. inne i en kyrka där dom (enl. guiden) hade den enda samtida avbildningen av Jesus med mustasch och tvåpipigt skägg. Satt på ett kors. Ca 3 m hög inne i ett gallerhus mitt i kyrkan.

Nu var det dags för lunch, vi hittade en pizzeria nära en av portarna i ringmuren. Det var goda pizzor helt olika dom i Sverige. Här var dom tunna, smakrika och inte fettdrypande. Till pizzan drack jag birra (öl). Gott!

Efter pizzan var det dags för gelato (glass). Lasse visade oss sitt favoritglasställe i Lucca. Jättegod glass i många smaker.

Hemma blev det bad för Maria, Inger, Kerstin C, Kerstin B, Lasse och mig. Saltvatten i bassängen! Drack vin och whisky och åt druvor som plockats.

Snart flyttade vi in och fortsatte med vin och ost och kaffe . Jo under dagen hade vi fått reda på att vara med och skörda vinstockar på onsdag eller torsdag (om vi lovade jobba min 4 timmar). Jättekul!

Tisdag 27 september

Upp lika tidigt som i går dvs. 06.30. Kl. 9 åkte vi till Florens. Hittade ett garage där, körde ner bilen.

Gick längs turist-basar-gator till ett torg där vi placerade Einar på ett kaffeställe (ont i foten). Men först lunch på en trottoarservering.  Ölet jättedyrt (nästan som i Sverige). Enormt med folk överallt.


Vi var inte ensamma i Florens!

På den fina bron med juvelererarbutiker träffade vi en svensk guide Li Axare. (Gift med en marockan.) Bra guide! Hon lotsade oss genom Florens och beskrev kyrkor, statyer och hus. Vi såg en polisrazzia mot färgtryckförsäljare. Hon guidade oss i tre timmar runt Florens. Bra guide men hon pratade lite för mycket fotboll med Lasse. Hon visade polisbilar från den nya organisationen "polis för dom som ångrat sig". Dvs. för dom som tillhört maffian och nu ville vittna. Vi fick se kyrkor och den stora domen.

Vid 3-tiden var vi klara och hämtade bilen och sen Einar som suttit på ett caf'e och haft tråkigt. Nu åkte vi till en utsiktsplats högt över Florens.


Utsikt över Florens

Navigatorn visade oss hem och kl 18.15 var vi hemma. Vi köpte blommor på vägen hem (vi skulle ju på middag hos värdfolket). Kl 19.00 var det dry martini på poolkanten.
Två uppklädda amerikanskor kom (bodde i en annan del av "vårt" hus), dom hade också köpt blommor.

Sen gick vi till stora huset där det var dukat för 32 st. Det droppade in folk från Kalifornien. Vi fick drink och presenterades för varandra. Rummet var stort säkert 5 meter i takhöjd och med en öppen spis stor som en lagårdsdörr. Vi fick förrätt, olika pasta, vitt och rött vin.

Varmrätt var helstekt gris (med huvud). Efterrätt äppelkaka eller chokladmousse. Kul att prata med amerikanarna från Kalifornien. Dom hyrde ett annat hus av värdfolket.

Onsdag 28 september


Gick upp kl 07.30. Hade på mig röda tröjan, sämsta shortsen och joggingskor. Hur klär man sig för att skörda vindruvor? Sedvanlig frukost. Lasse var inte med, (förkylning pga bilens luftkonditionering?).

Kl 09.00 var det dags att börja skörda vindruvor, vi fick varsin sekatör och "operationsplasthandskar". Vi gick utefter vinstockarna och klippte ner vindruvsklasar som lades i plastbackar. Sen hade dom en liten motordriven bandhjulskärra som hämtade fyllda plastbackar. Det var varmt och gassigt!

Vi jobbade väl i ca 3 timmar, sen tittade vi in i vinverkstaden där vinmästaren hällde vindruvor i en stor kvarn som skiljde druvsaft från skal och grenar. Vi fick läska oss med redan färdigt vin. Vi fortsatte med mera skörd. Vid 12-tiden tröttnade vi och då var allt klart.

Som tack för skördearbetet bjöd värdfolket på lunch 13.30. En överdådig lunch, men som dom sa "bara på överblivet" från gårdagen. Vi fick träffa en doktor som var specialist att känna igen olivolja och som kunde avgöra var olivoljan skördats. Lucca har den bästa olivoljan i världen. Det serverades parmaskinka med rött och vitt vin. Vi var ca 15 vid bordet.

Sen kom mera kött i tunna skivor från grisen dagen före. Desserten var 2 olika delar, först en liten kaka, sen samma chokladmousse som igår. Till kaffet tog värden fram grappa (många olika sorter) och även absolut vodka(!).

Grappa var starkt med smak av finkel och man skulle hälla det i kaffet. Det fanns även grappa gjord på champagnedruvor som kostade 1000:- SEK per flaska.

Einar höll ett litet tacktal. Till kaffet bjöds på jättegoda chokladbitar. tackade jag för maten och sa att vi skulle berätta för alla i Sverige hur bra vi blivit mottagna i Toscana.

Lite runda under fötterna gick vi till vårt (200m).  Jag och några till gick en promenad uppåt bergssluttningarna där dom hade terrasser med olivträd. Såg valnötsträd med valnötter i kokonger. Såg kapris växa i en mur. Kerstin B var en hejare på växter. När vi kom tillbaka satt Maria och målade akvarell (som vykort). Hon målade både omgivningarna och ett löv. Maria var duktig att måla.

Nu fick jag min whisky av Kerstin C, vi hade ju slagit vad. Jag bjöd alla på panakotta-whiskyn. Vadet handlade ju om panakotta. Denna kväll var det varmare, vi satt ute till kl 21.00. Innan dess åt vi ost, vin och pain riche.

Torsdag 29 september

Upp 07.30. Skulle väcka Kjell, men han var redan uppe. Ute duggregnade det. Frukost som vanligt. Av gårdagens kroppsövningar kändes intet ett spår.  Solen tittade fram, det blev varmt.

Lucca-marknaden var en ordinär "knalle-marknad" men med lokala inslag. Jättestora skinkor, bönor i alla färger. Mycket kläder och klockor. Många färgade (från Afrika?) stod i stånden. Kjell köpte klockor och örhängen åt sina barnbarn. Maria köpte en zigenarkjol (heter det så?).

Sen snabbt till Pisa som låg ca 2 mil söder om Lucca. Navigatorn visade perfekt väg, snart såg vi lutande tornet. Lasse släppte av oss nära.

Stor (jättestor) turistkommers, nästan bara kolsvarta afrikaner och dom sålde krimskrams.

Väl inne på kampanilområdet var det precis som jag väntat mig, STORSLAGET och mycket folk. Tog massor av bilder bl.a Einar som "stöttade" tornet.
 

Nu bar det iväg till Bagni di Lucca (berg med varma källor). På vägen åt vi en god lunch just utanför Pisa. Vi körde i två timmar till Bagni di Lucca, hittade orten men inga varma källor! Försökte prata med ortsbefolkningen, dom t.o.m. ringde en engelsktalande som kom och berättade. Vi åkte efter nya beskrivningen, men hittade inget. Vi gav upp!

Men istället hittade vi en fantastisk bro "Djävulsbron", som vi gick upp på och fotograferade. Jättebro av sten för bara gående, den byggdes på 1500-talet!


Djävulsbron

Nu snabbt hem för vi hade beställt en kvinnlig kock som skulle laga Toscansk mat i vårt kök. Det var vår stora 25-års-jubileumsmiddag! Hon lagade fantastisk mat tillsammans med sin 25-åriga dotter.

Dottern förklarade på utmärkt engelska de olika rätterna. Det blev en 4-rättersmiddag som började på sedvanligt sätt med crostini (små runda rostade bröd med pålägg av olika slag). Vi skålade och vi åt och åt. Einar höll det stora jubileumstalet och sen fyllde Kerstin B i med det som hänt före Einars tid.

Middagen avslutades med "mormors kaka" (men på italienska) och kaffe. Matlagarna blev avtackade och gick. Vi satt länge kvar och pratade.

Fredag 30 september

Tidig frukost! Vi åkte till Volterra. Det var ganska långt dit. Smala vägar vackra vägar. Navigatorn funkade bra. Vi stannade på en hög höjd alldeles före Volterra för att fotografera(s). Då berättade Maria om Volterra, det hade hon fått som uppgift.

Hittade en P-plats alldeles intill en utgrävd romersk teaterruin (som Maria just berättat om). Volterra är känt för alabaster. Många gamla hus i en backig stad innanför murar på ett högt berg med milsvid utsikt. Köpte en alabasterpersika, mycket trogen kopia. Inger hittade ett trevligt matställe, som dessutom hade internetplatser. Bingo! Skickade mail, även Lasse gjorde så.

Golvet i lokalen var av tjockt glas, man kunde se ruinerna av en gammal byggnad under golvet. Vi hade dessförinnan varit inne i en kyrka (rätt stor) med otroligt välgjort guld-tak. Branta gator och många turistbutiker.


Volterra

Efter 3 timmar åkte vi vidare till San Geminiano. En annan bergsstad med murar känt för sina många torn (ju högre ju förnämare familj). Kerstin B hade fått i uppgift att berätta om staden. Berättade om alla tornen och hur staden utvecklats (bl.a. härjade pesten rätt ordentligt). Staden hade även ett medeltida tortyrmuseum, men inga besök gjordes där.

Vi drack kaffe framför en stor kyrka, där ett brudpar just kom ut.  Så började den långa återfärden till vår vingård, den tog tid, navigatorn ledde in oss på en avstängd väg men på nåt sätt gick det.

Alla var trötta och ville hem och bada, men när vi kom hem var det sent och lite svalt. Det blev vin, öl och vermouth vid poolkanten och senare hämtade Kjell smör, ost och bröd. Alla sorgsna för detta var "Sista kvällen med gänget". Vinmäster kom och vi köpte 13 l olivolja (världens bästa!). Kostade 16 Euro/liter. Jag köpte bara en dunk (en liter). Kl 21.30 var alla trötta och det var sovdags.

Lördag 1 oktober

Tidig uppgång för alla. Däven stämning runt frukostbordet. Ledsamt att lämna stället. Jag var inte så värst hungrig. Sen blev det en lång bilfärd i mörker innan det ljusnade. Vid 10-tiden var på flygplatsen i Milano och lämnade in bilen.

Planet gick tidtabellsenligt och kl 14.30 landade vi på Arlanda.

Slutkläm:

 - Se det var en riktig utfärd, kunde inte vara bättre!
 - Stort tack till Lasse som planerat allt!
 - Kul och bekväm metod för utlägg: Lasse hade en gemensamhetsbörs,
   där fick alla lägga 20 Euro när han sa till, alla gemensamma utgifter
   betalades ur denna börs. Enkelt och superbekvämt!
 - Ett bra betyg kom Kerstin B med: Hit åker vi nästa år också!

Det enda som inte var bra var att veckan var på tok för kort!

 /Björn Sölving
2005-10-17
 


Se några tidigare artiklar om samma gäng:
- Veteranerna på fortet (2004)
- Veteraner lagade mat på Åland
(2003)