En julklapp som innehåller text om Stansaab, Datasaab och DS9000 men inte om Standard Radio!En av mina julklappar var en DVD-skiva (förkortningen betyder Digital Versatile Disk
eller Digital Video Disk) med Nationalencyklopedin på. Denna DVD rymmer ca
7.3 Gigabyte med data, ca 14 ggr en CD (som rymmer ca 500 MegaByte)
|
|
| På
CD-versionen av Nationalencyklopedin kan man kan söka efter ord och
meningar. Man hittar text, bilder, musik, och videosnuttar. Standard Radio ger ingen träff. Stansaab ger 2 träffar: - uppslagsordet Datasaab (se nedan) - uppslagsordet Elektronikindustri: Den svenska dataindustrin (se nedan) Datasaab ger 8 träffar - uppslagsordet COCOM - uppslagsordet Datasaab (se nedan) - uppslagsordet Dator (se nedan) - uppslagsordet Elektronikindustri: Den svenska dataindustrin (se nedan) - uppslagsordet Ericsson-koncernen (se nedan) - uppslagsordet Facit Electronics AB - uppslagsordet Matematikmaskinnämnden - uppslagsordet Saab Univac Alfaskop ger två träffar: - uppslagsordet Datasaab (se nedan) - uppslagsordet Elektronikindustri: Den svenska dataindustrin (se nedan) T.o.m DS 9000 finns beskriven: (under Facit Electronics AB): ... Totalt tillverkades 11 datorer Facit EDB (varav fyra till egna datacentraler); vidare levererades 12 datorer DS-9000 för luftförsvarssystemet Stril 60. Företagets verksamhet var förlustbringande, och i medvetande om att avsevärda investeringar behövdes för att konkurrera med de amerikanska datortillverkarna nedlades F. och dess civila datortillverkning 1963 efter resultatlösa förhandlingar med Datasaab om samgående. Datasaab: Datasaab, division inom Saab-Scaniakoncernen, senare halvstatligt företag, med verksamhet inom datortillverkning och systemkonstruktion. D. formerades i början av 1960-talet med utgångspunkt i Saabs data- och elektronikdivision. Efter ett antal omorganisationer uppgick företaget 1981 i Ericsson Information Systems (senare vidaresålt till Nokia). Saab utvecklade under 1950-talet ett datatekniskt kunnande vad gäller såväl maskin- som programvara, bl.a. med BESK-kopian SARA, som byggdes för företagets egna beräkningsbehov. Den tidigt transistorbaserade datorn D2 (1960, chefskonstruktör Viggo Wentzel) byggdes som prototyp och utvecklingsplattform för flygmilitära system. Ur detta arbete kom den flygburna CK37 för flygplanet Viggen, men också de civila D21 och D22, som under 1960-talet nådde vissa framgångar inom både tekniska och administrativa tillämpningsområden, bl.a. i en uppmärksammad upphandling för länsstyrelsernas folkbokföring och skatteuppbörd. Med minidatorlinjen D5, lanserad 1969, skedde omfattande leveranser framför allt för terminalsystem inom banksektorn. År 1974 övertogs huvudddelen av Facits datasektor, samtidigt som D20-linjen övergick till det nybildade Saab Univac, hälftenägt av Saab och Univac. Vid årsskiftet 1977-78 bildades Datasaab AB genom samgående mellan Saabdivisionen och det halvstatliga Stansaab, det senare med omfattande tillverkning av avancerade dataterminaler (Alfaskop) och utveckling av realtidsystem, framförallt för flygtrafik. D. tillfördes under sin livstid av industri- och försvarspolitiska skäl hundratals miljoner i statliga medel och var punktvis tekniskt avancerat, men saknade förmåga att i längden hävda sig på marknaden; uppgåendet i Ericsson var ett erkännande av detta. Elektronikindustri: Den svenska dataindustrin: Datasaab är det av de tidiga företagen som lämnat flest spår efter sig. Saab producerade från 1960 stordatorer, vilka levererades främst till länsstyrelserna. Redan under det tidiga 1970-talet föreföll IBM ha kostnadsfördelar. Statliga stödbeställningar och försäljningen av Facits dataavdelning till Electrolux kunde inte ändra detta grundförhållande. Tvärtom började Facit 1976 att förlora pengar, varefter det förstatligades. Det redan tidigare bildade, halvstatliga, Stansaab (som bildats för att exportera terminalerna Alfaskop) slogs 1978 samman med Facit till ett nytt, statligt Datasaab. Efter år av förluster köptes företaget 1981 av Ericsson och kom att utgöra en av grunderna i Ericsson Information Systems. Även resterna av Facits kontorsmaterial hamnade i detta företag 1983. Efter att Ericssons ambitiösa satsning på hela kontorssystem, från kontorsväxeln MD 110 till persondatorer, genererat betydande förluster, såldes enheten 1988 till finska Nokia. När företaget 1998 åter hamnade hos Ericsson (då det köptes från Fujitsu), för att utveckla kommunikation mellan data- och Internet via mobiltelefoni, slöts på sätt och vis en cirkel i svensk industrihistoria. I slutet av 1999 slöt Ericsson ett avtal med det amerikanska dataföretaget Microsoft om att bilda ett gemensamt utvecklingsbolag för trådlös Internet. Under 1990-talet bestod svensk tillverkning av datorer av ren sammansättning av delar importerade, främst från Asien. I stället hade branschens tyngdpunkt överflyttats på programutveckling och datakonsultverksamhet. I slutet av 1990-talet följdes detta av en synnerligt expansiv tillväxt i Internetbranschen... Dator: ...Den svenska utvecklingen på datorområdet var på högsta internationella nivå under 1950-talet, men den svenska staten avvecklade sitt forskningsstöd sedan de militära intressena tillgodosetts genom att man fått tillstånd att köpa modern amerikansk utrustning. De privata satsningarna vid Facit och Datasaab var otillräckliga inom en så expansiv sektor. Vissa punktvisa framgångar uppnåddes t.ex. med Alfaskopterminalen från Datasaab och persondatorn ABC 80 från Luxor, men de har varit isolerade, och den tekniskt kvalificerade Ericssonkoncernen noterade ett kraftigt misslyckande med sina IBM PC-kompatibla persondatorer i mitten av 1980-talet. Ericsson-koncernen: ...En speciell satsning på datorsidan gjordes under 1980-talet inom affärsområdet Ericsson Information Systems, i vilket bl.a. Datasaab ingick från 1980-talet. Den blev dock kommersiellt mindre lyckad och avvecklades slutgiltigt i denna form 1988. "Källa: Nationalencyklopedin Multimedia 2000 Plus© Bokförlaget Bra Böcker AB 1997-2000". Slutkommentar: DVD-versionen av NE är mycket lätt att hitta i. Man blir lätt en hejare på korsord. Man får lyssna och se på månlandningen med "A small step for man, but a gigant step for mankind". Och även höra på dialekter från Hälsingland och alla andra landskap. Här
en länk till Nationalencyklopedin |