SAMBA I RIO?

Resebeskrivning av Per-Olof Persson
2001-04-02

Vi har lite kylig vår här hemma. Inte helt missriktat att dra iväg till Brasilien en sväng.

Ja, kallelsen till ett möte i Jose dos Campos, kom redan vid jultid. Önskemål om svar på diverse frågor fanns med.

Jose dos Campos, där Ericsson har en fabrik och mötet skulle avhållas, ligger en bit från Sao Paulo. Frågorna rörde ankomstflyg, önskemål om hotellrum etc. Men sedan kom frågor om önskemål om hotellrum i Rio de Janeiro och om man önskade besöka Samba Schools.

Försökte under julledigheten att surfa lite för att se vad som kunde menas. Visserligen har jag i ett svagt ögonblick lovat bugga med presidenten, men samba, kan det vara något för en veteran ? Kompletterade senare med diverse mejl.

Det visade sig att mötet var strategiskt inplanerat i anslutning till karnevalsperiodens avslutning i månadsskiftet februeri/mars. Samba Schools är just finalen och den går av stapeln inne på ett särskilt stadion, Sambodromo.

Undertecknad, som är en försiktig general, uppfödd inte allför långt från smålandsgränsen, ( västgöten är visserligen inte "snåler" som smålänningen, utan "mûner", vilket är något likartat) funderade på vad det skulle kosta. Detta visade sig vara välbetänkt.

Föreställningen sträcker sig över en hel natt. Billigaste biljetten kostade 62,50 USD för ståplats. Denna var dock inte att rekommendera på grund av säkerhetsskäl. Däremot kunde man mot kostnaden av 3.864 USD få en plats där såväl mat som egen säkerhetsvakt ingick !

Beslöt trots allt spara pengar åt företaget genom att stanna över helgen i Rio och därigenom få en mycket billigare flygresa. Dock även spara pengar åt mig själv och skippa Samba Schools.

Mötet i Jose dos Campos var mycket välorganiserat och gav ett mycket konstruktivt resultat. I området finns stora globala underleverantörer etablerade, varav några besöktes. Även dessa besök gav bra resultat och värdefulla kontakter.

Efter väl förrättat värv drog några av oss upp till Rio de Janeiro. Brasilien har 163 miljoner innevånare, varav 5,6 miljoner bor i Rio. De sociala klyftorna är stora vilket inte minst märks på antalet gatubarn, alla uteliggare samt den höga kriminaliteten. Bara under karnevalsperioden uppgår antalet mord till flera hundra.

Som sagt, Samba School fick vara, både beroende på säkerhet och privatekonomi.

Nu finns det en del andra sevärdheter i Rio t ex många bra museér. Föredrog dock att besöka Sockertoppen, en jättehög och brant klippa med fin utsikt över stan. Man tar sig upp med linbana. Dessutom tog vi oss upp till den kända Jesusstatyn som är placerad på 700 meters höjd. Dit får man ta sig med bil. Vägen upp var så brant att chauffören var tvungen att stänga av luftkonditioneringen för att bilen skulle orka upp. Lite svettigt i den 35-gradiga värmen!

Svalka kan man få på någon beach. Flera finns i Rio, med olika karaktär. Den mest kända är Copacabana. En upplevelse för en badentusiast (fina surfvågor, men med viss risk för att dras ned i någon ström).

Klicka!

Kontakten med lokalbefolkningen i övrigt begränsas i stor utsträckning av språksvårigheter. Språket är portugisiska och kunskaper i engelska är sällsynt. De som jobbar i turistnäringen pratar dock hyggligt. Tidigare har amerikanska turismen varit omfattande, men denna har minskat bl a beroende på kriminaliteten.

Brasilien är ett rikt land. Har stora export av stål och metaller men är också en av världens största livsmedelsexportörer. Stora exportvaror är socker, kaffe, sojabönor och apelsinjuice.

Bästa kaffet exporteras, det sämre säljs på hemmamarknaden. Hur det är med köttet vet jag inte. Vi hade i alla fall en brakmiddag på en grillrestaurang. Här beställer man inte en rätt utan uppvaktas hela tiden av kypare med stora grillade köttstycken av alla möjliga slag. Önskar man smaka skärs en rejäl skiva av och eftersom detta upprepas hur länge som man orkar så blir man ganska mätt. Som både aperitif och digestiv dricker man förslagsvis Caipiringa, en dryck gjord på sockerrörsbrännvin, lime och socker. Även goda inhemska viner finns.

På enklare matställen är det ganska vanligt med buffé. Man tar en tallrik och plockar för sig av de rätter som man vill ha. Tallriken vägs och man betalar efter vikt.

Som sagt, Brasilien är ganska intressant, skönt klimat och sköna människor. Men snart stundar varmare tider även här uppe i norr. Vi har ju ingen karneval, men kanske släpper loss ändå framåt sommaren. 

Som en starter, eller kanske för att läska sig med frampå kvällen, kommer här receptet från Brasilien på en Caipiringa:

Till varje drink behövs
1 lime
2 msk strösocker
krossad is
Pitú Cachaca (det sockerrörsbrännvin som finns i Sverige)

Tvätta och skär limen i små bitar. Lägg limebitarna och sockret i ett stadigt glas och mosa ur all saft ur frukt och skal. Fyll glaset med is och därefter sprit. Rör om väl.

I nödfall går det även bra med vodka.
För säkerhets skull, prova i god tid för den värsta sommarvärmen…..

Hoppas det smakar !

Per-Olof P.

Klicka!

Klicka!