Calle
Vedin har läst en artikel i DN om 30-talister: (Tord Erasmie i DN, Insidan måndagen 8 januari 2001) Så stod det alltså att läsa i DN på nyåret. Eftersom jag själv är 31:a läste jag med intresse artikeln. 30-talisterna, dvs de som föddes 1930-39, hade inte svårt att skaffa utbildning för det rådde ingen trängsel att komma in dit man ville. När det blev dags att börja jobba på 50- och 60-talen rådde högkonjunktur och tillväxt och det var inga problem att få jobb. Att sedan låna pengar till bostad var fördelaktigt tack vare inflation och avdragsregler. Vi var gynnade av välfärdsstaten. Nu har alla som föddes 1930-35 blivit pensionärer och 36-orna är på gång. I artikeln påstås att de 30-talister som nu är pensionärer har det bättre än någon tidigare pensionärsgrupp. Vi - den minsta generationen (0,9 millioner) – har dragit fördelar av samhällsbyggarna i generationen före (1,1 millioner) och omdanarna av samhället och näringslivet efter (1,2 millioner). 30-talistern är och förblir den glömda generationen. Hur är det i Veteranklubben Alfa? Inte är väl vi 30-talister någon glömd generation? Vi är 124 Veteraner och 40-talisterna är bara 10 fler. Så det så! DN-artikelns beskrivning av vår barndom där cykel var det som gällde och att resa till utlandet inte var att tänka på och pasta och pizza var okända begrepp liksom TV stämmer ju bra. På vårt jobb var det 20-talisterna som lade upp riktlinjerna under 50-talet (SRT) och vi 30-talister banade under 60-talet vägen för 40-talisternas framfart under 70-talet (Stansaab). Alla jobbade med entusiasm (Stansaabandan) i spetsen av datatekniken. Vi ”Veteran-30-talister” har haft det bra och har det fortfarande vill jag påstå. Och just vi har ju förmånen att regelbundet få träffa varandra under ”kamratliga och trivsamma former” som det står i klubbens stadgar. Calle Vedin / 2001-01-26/ Anm.
Just nu har 66 av de 124 i 30-talsgruppen blivit folkpensionärer. Av
”resten” är många redan avtalspensionärer.
|
|