Via Internet hittade jag (och köpte) en bok om Datasaab.

Boken skrevs 1988 och handlar främst om ledning av fusionsförlopp. Vilken forskning fanns tidigare? Vilka slutsatser kan man dra speciellt från fusionen när Datasaab blev EIS?

Boken innehåller många intervjuer med inblandade och denna "resume" kommer främst att koncentreras på intervjuer av intresse för Veteraner.

Första syftet med forskningsprojektet är: "... på basis av en befintlig teoretisk referensram i ett ledningsperspektiv retrospektivt beskriva en av de större och viktigare fusionerna i Sverige (Affärsvärlden 1982). Fusionen i fråga är den mellan huvudparten av Datasaab AB och vissa enheter ur Telefonbolaget LM Ericsson (LME) som ledde till bildandet av Ericsson Information Systems (EIS)."

Första delen av boken behandlar tidigare forskning om fusioner, som ofta enbart inriktats på ekonomiska överväganden och utfall. Man konstaterar att fusioner ofta misslyckas om inte en ordentlig planering genomförs före fusionen. Där nämns forskare, Salter & Weinfold (1981), som hävdar att "det förvärvande bolagets ledning kan tappa all motivation efter ett förvärv" och Wisler (1966) som pekare på svårigheterna att väva samman två ledningsgrupper till en slagfärdig enhet.

Andra delen handlar om Datasaab, som i boken uppdelas i: "Stansaab-divisionen" (Barkarby mm) och "Datasaab-divisionen" (Linköping). Denna första resume fokuserar på "Stansaab-divisionen". 

Tredje delen handlar om Telefonaktiebolaget LM Ericsson, dvs G- och S-divisionerna som kom att ingå i EIS.

Fjärde delen beskriver EIS organisationen och sista delen en sammanfattande analys. 

"Stansaab-divisionen".

Bokens författare har gjort ett stort antal intervjuer. Ibland maskeras den intervjuade med S1, S2, osv (S6 beskrivs nedan), men som boken påpekar så är det lätt för insatta att sätta namn på de flesta.

Om kulturer säger en intervjuad: "Det var två kulturer på Stansaab. Det var helt dominerat av storsystem eller projektverksamheten. Man hade främst radardatasystem, flygtrafikledning och luftförsvar och en del marina system. Vi som höll på med dataterminaler och Alfaskop var liksom en väldigt nerprioriterad och isolerad grupp." 

Om styrelsearbetet säger en intervjuad: "Vi var inte självständiga för i styrelsen satt hälften av ledamöterna från Linköping. Wedell försökte två gånger starta försäljningsbolag. En gång försökte han starta i USA och det sade man nej till. Sedan försökte vi i Tyskland och det fördröjdes." 

Om sjukhussystem: "När vi kom in på det här, märkte vi att det var en förfärlig konkurrens mellan olika professorer, läkare och de som hade något att säga till om. Vilka system man skulle ha, vad systemen skulle göra osv. Så vi fastnade i en evig dialog om att utarbeta program, vad systemet skulle göra osv. Och det blev egentligen inget resultat."

Om stabiliteten: "Den där killen S M Ericsson .- han anställdes 1944 eller nåt sånt. Han har i sin tur anställt mig, Lasse Fossum och Sven Skåreus. Jag kan gå och peka ut hundratals personer, som han har anställt. Och det har nog vuxit upp en gemensam hiring och firingprocess, där man kommit samman efter några år. Det betyder att det vi hade med oss in i Stansaab .... Det var visserligen en fraktion för vi lämnade en bit efter oss, nämligen radio... Men det som vi hade med oss in var organisationen och grupper av människor, som hade fungerat ihop under hela STRIL-tiden t.ex."

Om VD: "På Standard Radio-tiden, visserligen var man ung och grön den tiden, men VD var nåt oåtkomligt. Man tog på sig slips och kavaj och kammade håret. Stod innanför dörren och skrapade med foten. Så blev det inte nu när Wedell kom hit. Nu gick man in och sa 'Mors, hörrö du! Hur fan mår du idag.' Lite friare former överhuvudtaget."

Om marknadsdirektören: "Han (marknadsdirektören) var många gånger en demon. Han kunde alltså peppa upp folk. Säljtävlingar hade vi inte inom IDS. Det var säljtävlingar på Alfaskop-sidan. Det är ganska vanligt att man har när det gäller sådana produkter. Han sparade sig inte själv. Han var väldigt aktiv själv. Det var fråga om långa resor och de var han med på själv. På det viset fick han med sig folket."

Om "S6" (en i kärngruppen på  "Stansaab-divisionen"): 
"S6 började arbeta inom SRT ett par månader innan examen från KTH år 1956. S6 har sedan dess varit verksam inom organisationen, men under olika arbetsgivare allt efter ägarskiften skett. S6 började som laboratorieingenjör och sysslade med digitalteknik inom datorutveckling och är en av initiativtagarna till Alfaskop. Eter ett par år utsågs S6 till gruppchef för att under 1960-talet avancera till sektionschef och biträdande teknisk chef för datadivisionen. År 1968 delades denna division i en militär och en civil verksamhet. S6 utsågs då till chef med totalansvar för den civila verksamheten, som innehöll Alfaskop och sjukhussystem. När Stansaab bildades, tilldelades S6 totalansvaret för STRIL-verksamheten".

Del 2 av resumen kommer några dagar för jul.

Då berättas om "Linköpings-divisionen". Vad tyckte dom om sig själva och "Stansaab-divisionen"?

Del 3 kommer att behandla intervjuer från EIS-ledarskiktet, där man bl.a kan läsa:
Datasaab-enheterna kom att dominera EIS-verksamheten och ägaren fick ikläda sig en lärande-roll. "Det var Datasaab som tog över. Det är förklaringen till att organisationen ser ut som den gör"

Låter detta intressant? Vill du skaffa boken själv?

Här är länken som berättar om boken: (300 kr + moms)
http://web.hhs.se/efi/summary/255.htm

Enklast är ett skicka beställning via mail till:
Britt-Marie.Ostling@hhs.se
Då levererades boken (+faktura) per post.

/Björn Sölving
2000-01-01