Besöket på Siaröfortet 2024

Veteranklubben på Siaröfortet

Den 14 augusti 2024 besökte 12 veteraner Siaröfortet som ligger på Kyrkogårdsön mellan Ljusterö och fastlandet i Stockholms skärgård. På Siarö som ligger strax norr om Ljusterö fanns redan en mindre anläggning som man först planerade att bygga ut men valde istället det mer strategiska läget på Kyrkogårdsön. Dock så beslöt man behålla namnet Siaröfortet på anläggningen.

När första världskriget bröt ut 1914 så påbörjades byggandet 1916 men blev inte färdigställt förrän 1924, 6 år efter att kriget var slut. Som färdigställt fick Siaröfortet dock underkänt p.g.a. alltför fuktiga övernattningslokaler inne i berget och värnpliktiga förbjöds övernattning inne i fortet under fredstid. Funktionen som fullgod befästning varade dock endast mellan 1929 och 1930. När andra världskriget bröt ut 1939 betraktades fortet som omodernt och övergavs efter 1 år men användes dock som övningsanläggning fram till 1960-talet. På 1990-talet började man rusta upp fortet till ett militärmuseum. Vandrarhem och konferenslokaler finns också i de gamla kasernerna ovan jord.



Veteranerna RoseMarie Brangel, Bengt Spångö, Stig Westlinder, Leif Jonsson, Nils Byström, Lars Lundin, Göran Bäckman och Anders Lindström på väg till Siaröfortet. Foto: Bengt Spångö.


Mats Berglind, Elisabet Dahlgren och Bengt Spångö. Foto: Matts Pettersson.


Efter knappa 2 timmars färd med båten Sjöbris anlände vi till Kyrkogårdsön och Siaröfortet. Foto: Bengt Spångö.


Bengt Spångö, Göran Bäckman, Jan Nilsson, Mats Berglind, Stig Westlinder, Lars Lundin, Nils Byström, Matts Pettersson, Elisabet Dahlgren, Anders Lindström, RoseMarie Brangel och Leif Jonsson. Foto: Bengt Spångö.


Under ledning av guiden Louise fick vi under drygt 1 timmes vandring historien om Siaröfortet berättad. Foto: Bengt Spångö.


Ön där Siaröfortet ligger heter Kyrkogårdsön av en speciell anledning. Foto: Bengt Spångö.


Intresserade veteraner lyssnar och ställer frågor till den kunnige guiden. Foto: Bengt Spångö.


Anläggningen är insprängd i berget men också förstärkt med 3-5 meter betong ovanpå. Foto: Bengt Spångö.


En av de 2 kanonerna som finns på Siaröfortet som byggdes samtidigt som den enormt dyra Bodens fästning. För att spara pengar blev bestyckningen inte som planerat, man fick hålla tillgodo med gamla undermåliga kanoner från den skrotade pansarbåten Svea, byggd 1885. Precisionen var inget vidare. Trots besparingen tog man dit en italiensk konstnär för att måla kanonerna. Men det blev motiv och färger som passar sommartid men inte vintertid och han fick komma tillbaka för att göra om sitt verk! Foto: Mats Berglind.


Riktad mot farleden mellan ön och fastlandet fanns också en mindre kanon på räls så att den kunde flyttas mellan 3 olika positioner. Foto: Bengt Spångö.


Kanonen (föregående bild) och en strålkastare (nästa bild) kunde flyttas mellan olika positioner på rälsen. Foto: Bengt Spångö.


Den mindre strålkastaren som är på hjul kunde förflyttas mellan 3 olika positioner. Foto: Mats Berglind.


Anläggningen hade plats för 270 personer och för att begränsa köandet hade befälen 3 sittplatser medan övrigt manskap som var desto fler endast hade 2 på sitt dass. Foto: Bengt Spångö.


Säkringar för hantering av utlagda minor. Foto: Bengt Spångö.


Bildtexten lyder: "En mina består av en stor krutladdning som exploderar när ett fartyg stöter emot hornen på minans utsida. En enda mina kan sänka ett fartyg." Foto: Bengt Spångö.


Foto: Bengt Spångö.


Denna 150 cm strålkastare hade en räckvidd på 6 km vid bra väder. Med hjälp av ett rörligt galler gick den även att signalera med. Strålkastaren förvarades nedsänkt i berget under en stållucka och kunde hissas upp till ytan vid användning. Foto: Bengt Spångö.


Eldledningscentralen var fortets hjärna. Här gjordes alla beräkningar som låg till underlag för hur kanonerna på hjässan skulle riktas för att nå sina mål. Vi står runt kartan över området och träbeläggningen markerar den del av fastlandet som inte berörs. Foto: Bengt Spångö.


Lodbasmätaren användes för att läsa av vinkeln till målet och tillsammans med positionen beräknades skjutvinkel och avstånd. Ordergivning gavs och repeterades via ett talrör mellan eldledningscentralen och kanonerna. Foto: Mats Berglind.


Spisen. Foto: Bengt Spångö.


Ankarstocken är från början ett militärt bröd, infört 1752 som ersättning för skeppsskorpan. Namnet antas komma från brödets form, som liknar den tvärgående balken i ett ankare. Foto: Bengt Spångö.


MUCK är en förkortning av Militär Utryckning Civila Kläder. Dagarna fram till MUCK räknades i pinnar - här återstod 85. Foto: Bengt Spångö.


Besöket avslutades med lunch och därefter en färd på 10 minuter med Taxibåten Tärnan till Östanå färjeläge. Foto: Bengt Spångö.


I väntan på bussen vid Östanå färjeläge för vidare färd hemåt. Foto: Bengt Spångö.

Det kan också tilläggas att vi åt en alldeles utsökt lunch på ön. Det blev en lyckad dag för ett glatt gäng veteraner från Veteranklubben alfa.

2024-08-21
Mats Berglind