Vårkryss 2019

Vi var 42 Veteraner, 14 gäster varav 1 inbjuden gästtalare, på årets Vår-kryssning. 4 anmälda personer hade fått förhinder innan resan.

Jag hade varit och hämtat Programbladen hos Rolf Karsvall på tisdagsmorgonen. Tanken var att jag skulle vara vid terminalen i god tid, innan någon deltagare kommit, för att kunna lämna ut programbladen allteftersom alla anlände. Men så blev det inte.

Eftersom det var växelfel på T-banan i Vällingby med följdverkningar, så kom jag en timme senare än planerat, så alla väntade ivrigt på sina programblad. Där står det ju all viktig information. Speciellt vilken mat man beställt. Det senare har man säkert hunnit glömma sedan anmälan till resan.

I år var det bara en av resenärerna som glömt sin ID-handling. En från familjen hann, med en sekunds marginal, överlämna det. Resenären kom med på nåder, tack vare en förstående Security-vakt vid ingången.

Nästa gång är mitt förslag att vi ska skicka ut en SMS-påminnelse till alla anmälda, om att inte glömma ID-handlingen.

Alla hittade till vår egen matsal i restaurang Seaview-Bankett på däck 8. Där stod ett antal glas med kallt bubbel upphällt. Så det blev lite mingel, samtidigt som man letade efter sin plats. Som vanligt hade Rolf Karsvall fördelat oss på olika bord, där våra namn fanns på en namnskylt.

Både förrätter och varmrätt såg ut falla alla i smaken. Gott, rött och vitt vin serverades till maten. Presidenten och Ceremonimästaren gick traditionsenligt runt och skålade med alla bord. Finn Hultman och Jan Persson tog var för sig till orda för att berätta om de allvarliga hälsoproblem som Stig Rahm respektive Björn Sölving sedan en längre tid drabbats av. Under efterrätten, så tog Rolf till orda och sa att nu var det dags för ”Veteranklubben Alfas frihetssång” (skriven av Rolf). Rolf tog som vanligt hjälp av klubbens sångarproffs, Finn Hultman. Så efter att alla sjungit med, så fortsatte vi med efterrätten. Kaffe med avec serverades. Under tiden vi åt, passerade vi en vacker skärgård i solnedgång. Samtalen vid alla bord var väldigt livliga, det finns mycket att prata från gamla tider och även dagsaktuella saker.

Efter middagen försvann vi till olika ställen på båten. Lars Kristers kända orkester spelade på stora dansbanan. På den andra dansbanan var det ett annat dansband, inte kanske så kända, men likafullt spelade dom bra. Ett tio-tal av vårt gäng stannade kvar vid den lilla scenen med bord och lyssnade på en trubadur som med röst och gitarr framförde en del egna sånger som sedan följdes av en ”stå-uppare” som på ett mycket eget sätt, med en ”exotisk” brytning, drog en hel del mer eller mindre rumsrena dråpligheter. Sedan var det bara att få lite sömn innan nästa morgon.

Presidiet samlades i god tid före kl.09.00, i konferensrum Conference på däck 9, för att förbereda dagens möte.

Vikinglines kryssningsvärd Per Nyberg, som numera är en tradition för oss, kom och spelade och sjöng och ledde allsången. Mycket trevligt sätt för att få igång oss alla. Presidenten inledde sedan mötet med att berätta lite om vad som händer i klubben, samt upprepade önskan om att få berättelser från arbetslivet, innan det är försent. Det behövs till alfa-nytt. Glädjande är att Mats Berglind nu blir redaktör för alfa-nytt och även har börjat att ta över webben från Björn Sölving. En glädjande sak till, är, att vi får hela tiden nya medlemmar då och då.

Vår nya Ceremonimästare Ingvar Vänman, fick nu ta rodret för att genomförda det uppgjorda programmet.

Ingvar introducerade dagens första föredragshållare som var Stefan Blixt. Stefan berättade om, ”Från Alfaskop och ATC via Javaprocessorer till självkörande bilar.” Stefan har varit med om det mesta när det gäller utveckling av processorer och programspråk under sin tid på Stansaab/Datasaab. Företaget Versal var ett bolag som sedan startades av Stefan mfl. från Datasaab. Det gick mycket bra till en början, men och sedan uppstod problem. Det kom in folk i ledningen som inte betedde sig hederligt. Det blev till slut konkurs. Men Stefan har jobbat vidare med andra företag. Nu är han med i utvecklingen av självkörande bilar. Enligt Stefan så blir en självkörande bil till slut så pass bra, så att vi människor inte får köra längre, vi är för dåliga.

Vi tackade Stefan för hans intressanta föredrag som berörde både vad han sysslat med och sysslar med i dag, samt att vi fick veta mycket om de olika företag han arbetat på.

Tiden går fort så Ingvars ”Från Bergrum till Airborne” fick vänta till efter den fikapaus vi nu tog.

Efter fikat berättade Ingvar om SAABs flygburna Airborne radar. Antennen som sitter ovanpå flygplanskroppen kallas av tekniker för ”brödrosten” på grund av att den är uppbyggd på ett ”brödrostliknande” sätt. Det var av den anledningen som Ingvar tagit med en äldre typ av brödrost som stått på podiet, vilken vi undrat över vad den var där för.

Nästa punkt på programmet innebar att vi fick vara med om storviltsjakt i Sydafrika på ett djur som kallas ”widowmakers” dvs. ett farligt djur som har gjort många till änkor. Det är den afrikanska buffeln. Det var Ingvar och hans fru Karin Villers, båda är jägare som skulle jaga varsin buffel. Innan filmen berättade Ingvar om de vapen dom jagade med, samt om ammunitionen. Det behövs kraftiga kulor och det medför mer krut i patronerna, som i sin tur ger en kraftig rekyl när man skjuter. Finns risk för whiplashskada om man inte har ställt sig i rätt kroppshållning före skottet. ”Kanske lika farligt för jägaren som för buffeln vid jakten?” Det är ett företag som anordnar jakten och det är inte direkt gratis. De djur som man får skjuta är enbart ”äldre herrar”. Hur kan man se att det är rätt djur. Jo det syns på färgen på pälsen på huvudet, ju gråare desto äldre tror jag att det var. Vid jakten ingick en guide en vakt och en filmare som följde det hela. Vi fick se hur det gick till fram till att bufflarna blev skjutna. Köttet från bufflarna tas om hand och fördelas på tre olika intressenter. Filmen med Ingvars kommentarer gav, en god inblick i det hela.

Konferensklockan tickade på, så nästa föredragshållare som var Svante Larsson från SAAB, som skulle berätta om Marina System, hann inte med att berätta just något om detta. Det visade sig också att Svante var en engagerad naturfotograf av fåglar och speciellt ugglor. Vi fick se några fina bilder på en uggla som jagat och satt med sitt byte, som nog var en sork. Troligen en riktig godbit för ugglan. Jag hoppas att vi vid något annat tillfälle får ta del av de Marina System, som Svante skulle ha pratat om.

Nåväl nu var tiden kommen för dagens lotteridragning. Lottförsäljningen hade gått bra, vi har ju både lotterimästaren själv, Jan Persson och hans alltid lika duktiga medhjälpare Leif Jonsson att tacka som sålt alla lotter. Det var allehanda priser som delades ut till glada vinnare.

Så var konferensen slut. Det var nästan bara att gå till lunchen. Vi hade som vanligt fått reserverade bord längst fram i matsalen, så vi hade god kontroll på färden in till Stockholm. Mätta och belåtna så steg vi av för hemfärd efter årets Vår-kryssning.

Presidenten /
Sven-Åke