Alfaskop: Hårdvarugänget på Krossgatan 1979

Mattis Lind kommenterade 2019-05-16 21:28
Hej Anders! Tack för ditt svar. Ledsen att jag inte såg det tidigare. Jag håller med om att jag antagligen helst skulle behöva en 4101 (http://storage.datormuseum.se/u/96935524/Datormusuem/Alfaskop/Alfaskop-k...) och en 4120 diskette enhet. Men jag tänker mig att jag borde kunna emulera dessa då protokollet verkar vara någon ganska enkel HDLC-variant. Jag har fyra pärmar med teknisk beskrivning inklusive schemor på S41 systemet som min far släpade hem från Ericsson för många år sedan. Lyckas jag emulera nätverksprotokollet så behövs ändå originalmjukvaran från disketten. Än så länge så är den enda HW jag har korn på en DU 4110. Kanske går andra saker att få tag på från samma ställe. Men programvaran blir ett problem skulle jag tro. Var Alfaword någon form av ordbehandlare som kördes på Alfaskop terminalerna? Kördes de direkt på terminalen eller hade man någon form av operativsystem emellan? UCSD p-system? Dvs skulle en DU4110 kunna "boota" en Alfaword diskette och starta som ordbehandlare? Om det är så så är det ju alltid något! Alla Alfaskop broschyrer som jag har skannat finns här om intresse finns: http://www.datormuseum.se/peripherals/terminals/alfaskop mvh Mattis Lind

Anders Sandgren kommenterade 2019-03-20 11:02
Det krävs nog dessvärre litet mer än en DU4110 och en diskett för att få igång ett system om inte DU'n är en singelstation med PROM-minneskort (MRO har jhag för mig att det hette, hade 2716 EPROM). Men troligen är det en vanlig DU 4110 som laddas (bootas) från ett komplett system, dvs styrenhet och flexskivenehet.
Jag har för mig att det fanns tre varianter av styrenhet, en med serieinterface mot värddatorn, en för bussanslutning (local) samt senare en hopbyggd variant av den första med färre DU-portar men inbyggd enkel flexskivenenhet (8tum). Hette de inte 4101, 4102 resp 4103?
Flexskiveenheterna fanns två generationer, den äldre med 8 tum disketter och en nyare med 5 1/4 tum disketter. Den senare hade en Intel 188-processor och kunde köra uCSD p-System via RS232-lina mot en DU med VT100-emulering. Övriga S41-enheter hade Motorola 6800-processor. 4120 resp 4122?
För DU 4110 fanns alltså även en prommad variant men de var nog tämligen udda och jag tror inte den utvecklades vidare.
De enda disketter jag har kvar från Alfaskoptiden är Alfaword-disketter, både 8 & 5 1/4tum.
Det vore trevligt om det gick att få ihop ett komplett system. Det behövs som sagt troligen en styrenhet med flexskivenhet samt disketter med system-mjukvara (OS+terminalemulering).
Fanns det inte också en variant för AMS där DU4110 bootade från värddatorn?

Mattis Lind kommenterade 2019-03-09 07:46
Hej alla Alfaskop-veteraner! Jag tycker det är lite synd att ingen fungerande hårdvara finns bevarad från denna viktiga del av tidig svensk IT industri. Nu råkar jag ha en DU4110 och dessutom en komplett uppsättning med 4 pärmar med tekniska manualer. Målsättningen är att få igång en terminal och koppla den mot mainframe emulatorn Hercules på en Raspberry Pi via TN3270 protokollet. Problemet är att jag saknar all form av mjukvara. Kan det finnas någon av er som råkar ha några gamla 8 tums disketter med mjukvaran? Dels mjukvaran för terminal controller (4016?) och dels p-System programvaran. Skannade för övrigt ett par broscyrer med Alfaskop material: http://storage.datormuseum.se/u/96935524/Datormusuem/Alfaskop/Alfaskop1.pdf och http://storage.datormuseum.se/u/96935524/Datormusuem/Alfaskop/Alfaskop2.pdf Med vänlig hälsning, Mattis Lind

Anders Sandgren kommenterade 2018-02-14 10:54
Bild 2: terminalen till vänster är en S41, mer specifikt en DU4110. A91 kom många år senare och utseendemässigt är den annorlunda genom att CPU-delen är en egen låda med separat bildskärm liksom en PC. Det gjorde även en S41-variant på detta sätt, jag tror den kallades S31.
Bild3: 3500-stationen är en 3550 som var en integrerad singelstation med MPU-kort mm i samma enhet.
Bild 10: Flexskiveenhets till S41 hade inte någon diskret processorlösning utan samma processorlösning som övriga delar, en MC6800. Panelen till höger kallades MCP, Microprocessor Control Panel, och kunde användas både för debuggning och som panel för testprogram. Styrenheten för kanalbussen för S41 hade däremot en bitslicelösning (AMD2901 tror jag) och var mikroprogrammerad an Roland Stolt och Stig Hägg. Programmet skrevs med pappersremseditor (Mate) och assemblerades i en 3550. Det är nog den som Stig sitter vid på bild 12 där man även ser Exorcisern bakom honom. Remstansne & läsaren syns dock inte.
Hanteringen ändrade senare (Kista-tiden) så att programmen överfördes till en VAX-dator (via Exorciser) där en nyskriven Meta-assembler gjorde jobbet. Jag har för mig att det var Robert Ginsberg som skrev den nya Metaassemblern. Det fanns även en variant av 3550 kallad MPU-lyssnare som kunde spela in bussekvenser (4096 ord om jag minns rätt) och fungerade både mot 3500 och S41. Det är nog den man ser till höger på bild 12.

Leif Jonsson kommenterade 2016-03-04 14:45
Toppen, jättekul, flera sådana bilder.