På flykt från Datasaab

Bosse har läst
en gammal men
mycket intressant
artikel.

Avknoppade företag

Som webbansvarig har jag i många år försökt hitta lite text om våra avknoppade företag. Jag tänker då främst på Alfaskop-utvecklingen, där många företag skapades av "utbrytare". Några exempel: Versal, MLT, Mikrotell och AU-system.

Nu har Bo Lindestam grävt i vår historia och hittat en artikel i INDUSTRIELL DATATEKNIK 1985 om några av dessa företag.

/Björn Sölving

Artikel hämtad från Industriell Datateknik, nr 13 1985
Text och bild: Tomas Åström

Tänk att slippa ha en chef som bestämmer vad man ska göra och att kunna stoppa den stora vinsten i egen ficka. Men hur många vågar egentligen starta eget? Stefan Blixt, Ulf Jonströmer och Anders Gratorp vågade och bildade var sitt företag. Gemensamt är att de alla kommer från Datasaab.

Under 1960- och 70-talen arbetades febrilt på Standard Radio, vars militärelektronikdivision sedermera blev Datasaab, med att utveckla de första generationernas bildskärmsterminaler. Alfaskop låg mycket långt fram i utvecklingen och under mitten av 70-talet var modellen Alfaskop 3500 marknadsledande.

Företaget expanderade under denna period kraftigt och växte snabbt ur sina gamla lokaler varvid de olika avdelningarna skildes åt. Till exempel flyttades utvecklingsavdelningen från Barkarby till Vinsta industriområde i Vällingby. Företagets ledning kom att kännas mycket avlägsen.

När företaget senare beslutade sig för att påbörja arbetet med nästa generations produkter, gjorde man det i en riktning som uppenbarligen inte uppskattades av upphovsmännen till de tidigare Alfaskopskärmarna. Datasaab förlorade under slutet av 70-talet och början av 80-talet ett antal mycket kompetenta medarbetare, som tyckte att det inte gavs nog mycket utrymme för deras egna idéer.

En av 'avhopparna', som inte delade företagsledningens syn på den fortsatta utvecklingens riktning, var Stefan Blixt, som då istället fick som uppgift att utveckla ett datorsystem för radar-data-sidan. Uppgiften gav honom en erfarenhet som han idag är glad att han besitter, men när projektet började närma sig sitt fullbordande lades det emellertid ned.

Delade ej ledningens syn

Dessa två påtagliga bevis på svårigheten att själv påverka utvecklingen inom företaget fick Stefan Blixt att besluta sig för att pröva sina egna vingar genom att starta eget. Tillsammans med Tommy Olsson och två andra kollegor från Datasaab startade han våren 1981 Versal.

När Stefan Blixt slutade på Datasaab i december 1980, hade han redan klart för sig vad han ville göra och hade därför redan under hösten kontaktat Stu, Styrelsen för Teknisk Utveckling, för att 'sälja' sitt projekt. Stu ställde sig positivt till projektet och beviljade ett mycket stort stöd.

I mars 1981 hade man skaffat sig en egen lokal och påbörjade utvecklingsarbetet. Det "gick som på räls" och resulterade i de för Versal så karakteristiska bildskärmsterminalerna.

- Beslutet att lägga ner mitt utvecklings-
projekt var avgörande för att jag
lämnade Datasaab, säger Stefan Blixt.

Hösten 1982 var man med på en datamässa och i
oktober påbörjades produktionen i Lövånger. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt framåt med en fördubbling av omsättningen från 20 till 40 miljoner kronor i fjol, vilket medfört att Versal idag har ca 40 anställda. Stefan Blixt konstaterar, nästan lite skamset, att ungefär hälften av dessa kommer från Datasaab. även om nu inte alla kommit direkt till Versal.

Ett annat framgångsrikt företag. vars upphovsmän till stor del kommer från Datasaab, är MLT, Micro Logic Technology AB. Även i fallet MLT var det givetvis den egna företagarens frihet som lockade.
MLT började sin verksamhet i juli 1980 med att utveckla en 'plug-kompatibel' bildskärmsterminal till IBM S/34 och S/38. Av "grundarna" kom Dag Andersson, Anders Gratorp och Björn Ericsson från Datasaab och Lars Berg och Gunnar Carlsson från ITT-Data. Lars Berg hade lämnat Datasaabs Alfaskopdivision året innan men funnit att Standard Radio, som hade agenturen för ITTs dataprodukter, var lika "trögt, byråkratiskt och stelt" som Datasaab.

Jakt på finansiär

I sin jakt på en stark finansiär fann man SRA, vars ledning lät sig övertygas om projektets förträfflighet.
Fram till sommaren 1981 jobbade man väldigt idealistiska och lät sig formligen slukas av projektet, som resulterade i att den första terminalen stod färdig före midsommar. Björn påpekar att motsvarande utvecklingsarbete på dåvarande Datasaab troligen skulle ha blivit mångdubbelt dyrare.

Alla rättigheter till terminalen såldes till SRA för en klumpsumma och royalty, och man prövade för en tid att driva konsultverksamhet, men återgick under 1983 till egen produktutveckling. Sedan dess har utvecklingen i det närmaste varit explosionsartad, från 4,6 miljoner kronor under 1983 till 9 miljoner kronor i fjol och beräknade 22 miljoner kronor i omsättning i år. Av förra årets 9 miljoner kronor gick 3 till produktutveckling i denna enormt utvecklingsintensiva bransch som dessutom kräver att man måste satsa rätt.

Hittills har företaget, bortsett från den första tidens hjälp från SRA, klarat sig med pengar och banklån.

Missnöje med ledningen

Ett företag med annan profil än både Versal och MLT är AU-System Network AB, som i huvudsak ägnar sig åt programvaruutveckling inom datakommunikationsområdet. Företaget köper in färdig maskinvara och skräddarsyr programvaran efter kundens specifikationer och levererar nät- och kommunikationslösningar under totalansvar. Givetvis har man också en rad egna programprodukter.

Upprinnelsen till att Ulf Jonströmer och Ulf Lindgren lämnade Datasaab var missnöje med att ledningen uppenbarligen inte insåg riktigheten i att satsa på minidatorsidan. Detta avhopp skedde redan 1972 och var således inte förknippat med dem som ledde till bildandet av Versal respektive MLT.

Efter att Ulf Jonströmer. som när han slutade på Datasaab inte hade någon akademisk examen, läst till sig titeln civilekonom, försökte man under 1973 hitta pilotkunder som vågade satsa på ett icke existerande företag. Man hade turen att lyckas övertyga styrelsen för Stockholms Fondbörs att de skulle satsa på ett minidatorsystem med bildskännsterminaler. Kontraktet på denna datorisering gav AU-System en flygande start.

Första januari 1974 startade man så AU-System med målsättningen att inte bli fler än 10 - 12 personer, en siffra som man nådde redan under det första verksamhetsåret. Den ursprungliga finansieringen löstes med två privata lån på vardera 75 000 kronor och en mindre bankkredit. Så småningom fick man ett bidrag från STU, men har i fortsättningen klarat sig med egna vinstmedel.

Genom åren har man skaffat sig en profil som ett tillförlitligt företag som aldrig dragit sig ur ett projekt. Hellre har det fått kosta mer än man tänkt sig än att man riskerat sitt goda rykte.
Fram till 1981 höll man sig till sin föresats att inte ha fler än dussinet anställda, men därefter har expansionen varit minst sagt kraftig, då man nu har hundratalet anställda och en omsättning på i runt tal 100 miljoner kronor.

Man ägnar sig nu, förutom åt konkreta datakommunikationsproblem, också åt utredningsverksamhet, vars resultat ska ligga till grund för kommunikationsstrategier inför de kommande decennierna. I den senare verksamhetsgrenen bir man haft kunder inom Televerket, Asea, IBM och Ericsson.

Liten konkurrens

De senaste årens kraftiga expansion har gjort AU-System till Skandinaviens största företag inom sitt område, vilket gör att man nu är lite av 'trendbildare'. Kunderna såväl som maskinvaruleverantörerna lyssnar till vad man har att säga om den framtida utvecklingen.

Samtidigt är Ulf Jonströmer förvånad över att AU-System är så pass ensamt på det bristområde som datakommunikationssidan utgör. Det finns utan tvekan plats för fler företag. Som det nu är upplever man knappast någon konkurrens.

Ulf Jonströmer är övertygad om att det är rätt att vara programvaruföretag framför maskinvaruföretag, då det senare är "stentufft" och innebär ett betydligt större risktagande.

Med tanke på hur framgångsrika dessa tre företag varit hittills, kan det måhända låta som om det vore
en smal sak att starta eget. Emellertid är de möjliga misstagen talrika och många av dem måste man nog göra själv. Att lära av andras misstag är som bekant inte en av människans starkaste sidor. Ulf Jonströmer menar att har man inte gjort en massa fel så har man tagit alldeles för få beslut. En kommentar som dessutom återkommer är att "man måste ha tur".

Ulf Jonströmer tror också att det var tacksammare att starta eget inom databranschen för några år sedan, eftersom konkurrensen inte var lika hård då och det då fanns nischer som numera redan är besatta. Därtill är det idag omöjligt för ett icke existerande företag att få en kund som Stockholms Fondbörs. Det är överhuvudtaget svårt för små, om än redan existerande, företag att få stora kunder.

Bra rådgivare

De två maskinvaruföretagens upphovsmän tycks överens om att det i begynnelseskedet allra viktigaste, förutom en bra produktidé, är att se till att man har bra rådgivare och tillräcklig finansiering. Rådgivarna utgörs till exempel av jurist, revisor och försäkringsman och finansieringen ska förstås vara både långsiktig och tillförlitlig.

Däremot är finansieringsfrågan på intet vis lika prekär för den som står i begrepp att starta ett konsultföretag. Det kräver inte på långa vägar när samma kapitalinsats som den för hårdvaruföretaget nödvändiga produktutvecklingen.

Man måste inse att man i början är rätt blåögd och att det innebär ett avsevärt risktagande att starta eget, poängterar Ulf Jonströmer. Endast i undantagsfall går det att starta ett företag kring en produkt på programvaruområdet. Man måste kombinera denna med tjänster eller enbart erbjuda tjänster.
Gemensamt för upphovsmännen till Versal, MLT och AU-Svstem tycks vara den fullt naturliga önskan att själv få bestämma över sitt arbete och därigenom slippa storföretagets stelhet och byråkrati.

Jobba 24 timmar per dygn

Det egna företagandet innebär att "du har jobbet med dig 24 timmar per dygn, även på semestern", som Björn Ericsson uttrycker saken. Utvecklingsmiljön i småföretaget är å andra sidan mycket bättre och beslutsvägarna kortare. Det viktigaste av allt är dock att jobbet ger en stor tillfredsställelse och är "mycket roligare".

Även om Ulf Jonströmer håller med om det senare, så har AU-System nu vuxit sig så stort att lian, efter en nyligen genomförd omorganisation, mest ägnar sig åt administrativa sysslor och långsiktig planering. Det gör att det till exempel blivit lättare att ta semester. Han finner också en viss tillfredsställelse i att konstatera att AU-System satsat rätt, medan Datasaab och sedermera Ericsson Information Systerns, som tagit över Datasaab, inte alltid gjort det.

Däremot vill man på MLT inte råda någon att starta eget av ekonomiska skäl då "skattesystemets belöning till egna företagare är värdelös". Inte heller Ulf Jonströmer tycker att man ska starta eget för pengarnas skull även om det enligt honom är en behaglig bieffekt. Dock innebar den första tiden, både i fallet Versal och AU-System, att man sänkte sina löner, medan man på MLT, genom sitt arrangemang med SRA, slapp göra detta.

Man tycks överens om att samhället är vänligt mot entreprenörsskap, medan meningarna går isär beträffande företagarnas egen ekonomiska vinning. Ulf' Jonströmer tycker inte egna företagare är värre drabbade av vart skattesystem än någon annan, medan Björn Ericsson bestämt hävdar att Sverige erbjuder "ett företagsvänligt men inte företagarvänligt klimat".

Författare: Tomas Åström.