Tågäventyr



Tågäventyr

När jag fick se notisen om Aktiviteter för järvägsintresserade på vår hemsida så kom jag att tänka på mina upplevelser på tågresor under mina ungdomsår.

Jag började mitt arbetsliv som posttjänsteman. Jag jobbade på Postgirot och Postsparbanken och hade ingenting med brevbäring att göra, men karriärstegen var densamma för alla anställda inom posten, Det var flera steg till att bli Postiljon, som titeln hette. När man jobbat en tid blev man Brevbäraraspirant, vilket innebar att man skulle gå aspirantkursen. Det var ett tvång för fortsatt anställning inom Posten. Klarade man inte den så fick man sparken! Bland all undervisning om brev och pakethantering skulle man lära sig alla svenska järnvägspoststationer utantill! Det blev till att rabbla upp varenda station från linjen Riksgränsen - Luleå till alla smålinjerna i Skåne. Det var tufft, och jag kan fortfarande rabbla upp de flesta linjerna än i dag (inklusive alla nerlagda linjer).

I aspirantkursen ingick också att man skulle praktisera på att jobba i postkupé ett par månader. För min del blev jag anvisad till linjen Stockholm - Nässjö. Man började vid sextiden på kvällen på Stockholm Ban på Centralstationen. Där fick jag lasta in de tunga säckarna med post. Det var ett tungt jobb. Jag fick läsa av etiketterna på säckarna för Kupémästaren som satt och prickade av dem vid ilastningen.. En del skulle vidare till utländska städer och ställdes in i en egen vagn. Sent på natten när tåget avgick skulle de säckar som innehöll post till södra delen av landet öppnas och sorteras till nya säckar för resp. ort på vägen Det var mitt jobb att stänga och plombera säckarna. Kupévagnen gungade förfärligt. Det hände att jag stod på huvudet över säckarna när det gungade till. Vagnen var bara försedd med spiralfjädrar, inga bladfjädrar som dämpade krängningarna.

Vi ville alla nå slutstationen Nässjö för övernattningen på Järnvägshotellet så snart som möjligt. Det var ett godståg, så vi hade alltså ingen tidtabell att följa. Jag minns att postiljonerna stod vid utgången från vagnen, beredda att sparka ut säcken när vi närmade oss stationen. Strax innan perrongen dök upp så sparkade man ut säcken, som rullade från ena änden på perrongen till den andra, där det stod postkillar och bromsade säcken när den kom rullande! Detta hade vi kommit överens med lokföraren om, som var införstådd i vår situation. Han stannade alltså inte reglementsenligt vid stationen, utan saktade bara ner lite grann. (Preskriberat för länge sedan). En ruskig episod inträffade en gång under tågresan. Det började dunka alldeles förfärligt i golvet på kupén. Så plötsligt kom en järnstång uppfarande genom golvet. Jag slet i nödbromsen så att tåget stannade. Det visade sig att någon lagt stången över spåret. Stången hade snott in sig runt generatoraxeln under vagnen och snurrat runt till den kom upp genom golvet. Det blev till att kalla på svetsare som avlägsnade stången för vidare färd.

För den gamla vagnens del slutade det med urspårning i Järna med flera skadade. Jag var lyckligtvis inte i tjänst när det skedde.

Rune Winter


Här är länken till den artikel som Rune refererar till högst upp: Aktiviteter för järnvägsintresserade hösten 2021


Mats Berglind
2021-10-18


Du kan bli den första att kommentera denna artikel.


Vill du kommentera artikeln?
Lösenord behövs inte. Men har du
lösenord (samma som för klubbens matrikel)
införs texten om några minuter!