Programmering enligt Stansaab Journalen nov. 1972

Programmering - hjärnarbete med lovande framtid

Erik Åhman har skannat en intressant artikel från 1972 (redaktör Rolf Langborger). Här följer artikeln och därefter finns Bosse Lindestams kommentarer från maj i år.

Nytt: Om du vill skriva ut artikeln, använd /veteran/18q3/180808.pdf. (Tack till Erik Åhman för tipset.)

Bosse 2018

Erik väcker de "djupaste och mörkaste" minnen till liv genom att påminna om denna artikel.
Jag tror mig veta att ingen artikel i StansaabJournalen har fått en liknande behandling, men låt mig börja med fakta.

Som vi vet var Rolf Langborger som PR-man (numera heter det informationsdirektör) med ansvar för broschyrer och annonser även redaktör för StansaabJournalen. Han var onekligen en bra skribent, även om superlativen ibland staplades litet väl mycket på varandra, men som det ankommer en god PR-man.
Rolf och jag hade en bra relation och han hade vid ett flertal tillfällen bett om en intervju för StansaabJournalen, just när det hade hänt saker och började hända nya saker i många av buskarna, SATS, PHAROS, SEROS, ATCAS, TERCAS, i projekt där systemprogrammering var frekvent representerat.

Intervjun blev av och vi satt flera timmar och pratade, och ett tema kommer jag särskilt ihåg: att göra det begripligt för alla, eftersom det var menat för en personaltidning. Rolf skrev sin intervjuartikel, ställde några kompletterande frågor och så publicerades intervjun utan att jag fick se hans slutliga opus.

Men det dröjde inte många timmar förrän artikeln blev en stor facklig fråga. Om jag inte minns rätt reagerade SIF (inga namn nämnda) till Gunnar Wedell om karaktären på texten. "Vad tror de sig vara för några undermänniskor." Man hade reagerat på de uttalade behovet av specialkunskaper och personliga egenskaper, som återspeglades i intervjun. Och som vanligt i ett sådant fall skjuter man gärna på pianisten. Jag, som intervjuoffer, blev föremål för mycket negativa kommentarer. Hur Rolf Langborger behandlades vet jag faktiskt inte, men jag vet att som en följd av denna artikel tillsattes ett fackligt redaktionsråd (på initiativ av SIF?) som skulle vara en ryggsäck på Rolf och förhindra en upprepning av dessa elitistiska tendenser. Någon som kommer ihåg mera om detta får gärna berätta mera.

Som ni som läser detta nu år 2018 kanske under tiden har uppfattat, så var våra elitistiska ambitioner mycket låga. Vi hade fullt upp med att lösa våra systemprogrammeringsproblem utan vidare åthävor. Och tillräckligt begåvat folk kunde vi inte få nog av under denna period.

Intervjun gav faktisk även upphov till en annan diskussion om inriktningen och uppdelning av systemverksamheten, som senare skedde.

Jag hävdade med bestämdhet och till Gunnar Wedells förtret och fortsätter att hävda att en god realtidsprogrammerare bör ha god insikt i och kunskap om det målsystem, som hans programmeringsmödor är avsedda för, både logiskt/operativt och driftmässigt/dynamiskt. Våra dåvarande chefer, men sin IBM-bakgrund, hade mycket litet kunskap och känsla för verkliga realtidssystem, som ju utgjorde kärnan och nyckeln till våra system. Varje verksamhet i det stora bolaget, som jag vid några tillfällen hade tittat in i, visade sig ofta vara grundad på huvuddoktrinen att "tok gör som tok säger" (dvs. den som specificerar (tok1) har ingen feedback från verkligheten (tok 2 som kodar) så att det som tok1 specificerade inte har en chans att bli riktigt förrän det är för sent, dvs det måste ”rättas” i omgångar innan det blir riktigt riktigt!!), som genom åren har visat sig ge upphov till en mängd icke-fungerande system, även i denna dag, eller har jag fel?

Men vi vet ju att chefen alltid har rätt, och så blev det.

/Bo Lindestam 2018-05-06