Höstträffen på Spårvägsmuseet 18 nov 2014

Spårvägsmuseet 18 nov. 2014

Platt däck på cykeln. Ner i källaren och hämta pumpen. Packningen på pumpen trasig. Ja, det blev till att promenera ned till tunnelbanestationen i Hässelby.

Vid Slussen skulle man ta 2:ans buss mot Sofia. Jag hade dessförinnan ringt SL trafikupplysning för att kolla var hållplatsen låg. Jo den var vid utgången uppe vid Slussen, där jag skulle åka i färdriktning mot Gamla Stan upplyste man mig. Jag tänkte att kanske bussen vänder på något sätt, för jag skulle ju åt andra hållet.

Nå, det löste sig genom att jag träffade några alfaiter som också skulle skulle åka med bussen. Naturligtvis hade SL försökt att lura mig.

Nå det var trevligt att träffa alla alfaiter igen, 39 st plus 5 gäster, samt att få se det nya museet, som var betydligt större än det gamla som låg vid Odenplan.

I entren serverade veteranceremonimästaren kaffe vid en veteranbuss. Veteranhedersledamoten Calle Vedin är kaffetörstig.

Vi ledsagades av den trevliga och entusiastiska guiden Pernilla Lindmark som på ett sakkunnigt sätt beskrev de kollektiva transportfordonen genom tiderna.

Här fick man se utvecklingen som började med hästspårvagnar 1877 och som kvalitetsmässigt gick bakåt ända till T-banans gröna linje. Man beundrade alla gamla bussar och spårvagnar som tog sig fram på kullerstensgator och sliriga leriga vägar. Då var det inget snack om löv på spåret, signalfel, inställda tåg, krånglande dörrar etc.

En liten minitunnelbana åkte runt på utställningen med glada barn. En modernt tunnelbanelok med simulator fanns också till barnens (och en del vuxnas också) förnöjelse.

Det fanns alltför mycket att studera, en del av oss hann dock med ett besök på leksaksmuseet...

... innan vi skulle samlas vid kaféet för information om hur serveringen skulle gå till.

En del olydiga alfaiter hade redan satt sig i våningen en trappa upp i kaféet till ceremonimästarens förtvivlan, men det löste sig trots allt så att alla fick sin beskärda del av bespisningen.

Vid lottdragningen vann vår tidigare företagssköterska Ann-Karin Gyllfors ett välförtjänt pris i form av en modell av en äldre omnibuss.

En mycket trevlig eftermiddag tillsammans med alfaitvännerna. Och tack till presidiet för ett välorganiserat museibesök.

Vid hemkomsten praktiserade jag yrket velocipedpumpventilpackningsbytare. Min cykel skulle för övrigt passa bra på museet.

/Rune Winter
2014-11-18