Ett utdrag från Jubileumsskriften:
Fyrtio år av den svenska datahistorien. Från Standard Radiofabrik till...

Det stora språnget
Författare: Kjell Mellberg


Åter

Det stora språnget

STRIL 60 / RGC

Som nämnts ovan fick Marconi ett uppdrag av KFF att utarbeta ett systemförslag för lfc baserat på digitaltekniska lösningar. Decca hade fått ett liknande uppdrag för analoga lösningar. Då Marconi fick ordern på genomförandet var det nog en ganska vanlig uppfattning, inte minst hos Decca, att Decca skulle få ordern på rgc som tröst, eftersom man inte skulle behöva ha samma krav på modern teknik där. Vissa nytänkare inom KFF samt inom FOA, som ju initierat studier över möjlig digitalisering (bl.a. med SRTs medverkan enligt ovan), såg dock gärna en digitalisering även av rgc. SRT blev därför uppmuntrade att komma in med en offert mot bakgrund av erfarenheterna från experimentmålföljaren, Stril 59 och PH-39.

Till mångas förvåning fick SRT också ordern, delvis därför att man redan kunde demonstrera en helt igenom digitaliserad lösning - låt vara i labmiljö. Orderdatum var 18/11 1961. Detta var naturligtvis ett dråpslag för Decca. Vi fick senare höra att man tagit fram ett teoretiskt bevis för att det inte var möjligt att konstruera ett digitalt avlänkat PPI. Nu hade vi ju demonstrerat ett sådant, så KFFs representanter struntade i attacken, även om vi tyckte att de såg fundersamma ut ibland och ställde lite konstiga frågor. Först flera år senare råkade vi få höra att den princip man testat var att switcha avlänkningsspolarna binärt efter en uppdelning med en halv spole, en kvarts spole, etc. Den som vet vad en viss Mr Henry ställt till med med sin induktans förstår nog att svepspikarna nådde halvvägs upp till himlen. Hade man egentligen lärt sig så mycket mer om digitalteknik efter fadäsen med Bisto?

Rgc-ordern blev det verkliga lyftet för Militärsektorn. Ordersumman var initialt 50 Mkr, som genom diverse tillägg växte till det tredubbla under det närmaste decenniet. Dels blev ordern alltså en ordentlig mjölkkossa rent ekonomiskt, dels gav den en förtroende- och kompetensmässig grund för ytterligare utveckling, dels fick vi ett namn internationellt.


Interiör från RGC

Vi vidareutvecklade nu datorn Censor 120 till en riktig programminnesstyrd dator som försågs med den svindlande minnesstorleken 4096 ord om 40 bitar (i offerten hade vi sagt 632 ord men insåg vår underskattning vid tiden för projektspecifikationen).

Vi konstruerade också ett snabbminne med dioder för makroinstruktioner som utfördes ofta (t.ex. trigonometriska beräkningar). Den försågs också med ett avancerat avbrottssystem för att reagera på signaler från omvärlden. Därigenom blev datorn, under namnet Censor 220, troligen den snabbaste programminnesstyrda realtidsdatorn som gick att uppbringa på den tiden. Vi låg tekniskt och systemmässigt i främsta ledet. Rgc försågs med ett förbättrat program för automatisk målföljning kopplat till den vidareutvecklade digitala videokorrelatorn. Dessutom skulle ett avancerat program för stridsledning av jakten ingå. KFF hade givit programmeringsfirman Autocode i uppdrag att utveckla programmet på lfc och man hade giort vissa tester på Facits dator DS 9000. Vi tog därför med Autocode som underleverantör, och på inrådan av KFF satte vi in DS 9000 för stridsledningsfunktionen som satellitdator till Censor.

Lokalerna vid Bällsta bro, där Militärsektorn provisoriskt höll till, och fabriken i Ulvsunda började under denna tid snabbt att visa sig för trånga och beslut hade fattats att bygga en ny anläggning i Barkarby. Företaget friköpte ett avsevärt stycke mark inom Veddesta industriområde, där man sedan lät bygga ett kombinerat kontors- och fabrikshus. Det fanns då också planer för en avsevärd expansion som ställdes ut i en modell som visade en modulvis utbyggnad. Inflyttning i Barkarbyfastigheten skedde i steg med början under vintern 1963 - 64. En flygel var då reserverad för radioverksamheten, som senare flyttade vidare till Vällingby.

Till den högtidliga invigningen av Barkarbyanläggningen den l juni 1964 hade 300 gäster från kunder, myndigheter och ITT inbjudits med landshövdingen Erik Westerlind och den legendariske ITT-chefen Harold S. Geneen i spetsen. Gästerna imponerades av en högklassig demonstrationsrunda, där vi visade upp vår verksamhet. Vid detta tillfälle uttalade Mr. Geneen sin beundran och sitt förtroende för SRT. Företaget fick i stort sett carte blanche för sina framtida planer. Under några år framåt kände vi av detta stöd, framför allt vid de återkommande planeringsmötena på ITTs europakontor i Bryssel, där praktiskt taget alla våra förslag godkändes utan diskussion. Så länge som vi visade bra resultat..

VIDAREUTVECKLING

Stril 60 genomgick åtskilliga utbyggnadsetapper under resten av 1960-talet. 1964 anskaffades mång-lobsradarn PS-66 som ett komplement till PH-39. SRT lyckades tack vare sin utveckling inom området få beställning på en mycket avancerad korrelatur till PS-66.Lfc hade bland sina uppgifter också att behandla och presentera väderinformation från ett stort antal väderstationer. Marconi föreslog att presentationen skulle ske på en skrivare. Ur operativ synvinkel var detta en alltför långsam metod varför SRT tillfrågades om möjligheterna till presentation på dataskärm. Eftersom vi hade väsentligt vidareutvecklat symbolkapaciteten från PPI 812 till det autonoma PPI 841 vågade vi oss på att föreslå detta för presentation av väderkartorna och den stora mängden av meteorelogiska symboler men på en större skärm (25 tum som dessutom var rektangulär. Beställningen kom i början av 1967 och kompletterades med en inköpt alldeles nyutvecklad fotoutrustning, som kunde ta fram arbetskopior i den storlek som krävdes.

Den omfattande kompletteringen av rgc krävde ökad datorkraft, och i mitten av 1960-talet utvecklades en ny Censor-generation, en familj bestående av Censor 932 med 32 bitars ordlängd och satellitprocessorn Censor 908 med 8 bitars ordlängd. Censor 932 följde i flera avseenden den arkitektur som utvecklats med IBM 360 men var kompletterad med en hel del finesser, som delvis var före sin tid. Det var ett mycket kraftfullt datorkoncept på den tiden. Vid ett beramat möte med KFF på Rosenön 1967 fattades beslut om en beställning till SRT av ett antal Censor 932 för att förstärka rgc-kapaciteten. Vissa KFF-representanter ansåg att man borde utreda frågan lite mer men SRT var i skriande behov av att få in jobb till produktionen, som ju hade byggts ut väsentligt till följd av rgc-ordern. Så blev det också och Censor 932 installerades som huvudmaskin med de gamla datorerna som I/O processorer för displayer och datalänkar. Censor 908 fick huvudsakligen autonom användning t.ex. för det ovannämnda väderprojektet och för Patientdatasystemet som beskrivs nedan.

Mot slutet av 1960-talet gjorde SRT också en viss inbrytning på den marina marknaden med det elektroniska plottingsystemet EPLO för de nya svenska torpedbåtarna av Spica-klassen. Danska marinen köpte senare samma system med vissa funktionsutökningar. Rgc-ordern ställde helt nya krav på SRTs programmeringsresurser och en särskild avdelning bildades. Mycket enkla hjälpmedel användes dock till dess Censor 932 infördes. Här utvecklades fullgångna s.k. assemblerspråk. Då verksamheten för civil flygledning ATC - Air Traffic Control1 tog fart framtogs en kompilator för högnivåspråket Minicoral som definierats av Ministry of Defence i England. Vi byggde också upp en egen central för programvaruutveckling med kraftfulla hjälpmedel.
Denna sida senast ändrad 1997-08-28
WEB-ansvarig för denna sida är Björn Sölving .