Som nämnts ovan fick Marconi ett uppdrag av KFF att utarbeta ett systemförslag för lfc baserat
på digitaltekniska lösningar. Decca hade fått ett liknande uppdrag för analoga lösningar.
Då Marconi fick ordern på genomförandet var det nog en ganska vanlig uppfattning, inte minst hos
Decca, att Decca skulle få ordern på rgc som tröst, eftersom man inte skulle behöva ha samma
krav på modern teknik där. Vissa nytänkare inom KFF samt inom FOA, som ju initierat studier
över möjlig digitalisering (bl.a. med SRTs medverkan enligt ovan), såg dock gärna en digitalisering
även av rgc. SRT blev därför uppmuntrade att komma in med en offert mot bakgrund av erfarenheterna
från experimentmålföljaren, Stril 59 och PH-39.
Till mångas förvåning fick SRT också ordern,
delvis därför att man redan kunde demonstrera en helt igenom digitaliserad lösning - låt vara i
labmiljö. Orderdatum var 18/11 1961. Detta var naturligtvis ett dråpslag för Decca. Vi fick
senare höra att man tagit fram ett teoretiskt bevis för att det inte var möjligt att konstruera
ett digitalt avlänkat PPI. Nu hade vi ju demonstrerat ett sådant, så KFFs representanter
struntade i attacken, även om vi tyckte att de såg fundersamma ut ibland och ställde lite
konstiga frågor. Först flera år senare råkade vi få höra att den princip man testat var att
switcha avlänkningsspolarna binärt efter en uppdelning med en halv spole, en kvarts spole,
etc. Den som vet vad en viss Mr Henry ställt till med med sin induktans förstår nog att
svepspikarna nådde halvvägs upp till himlen. Hade man egentligen lärt sig så mycket
mer om digitalteknik efter fadäsen med Bisto?
Rgc-ordern blev det verkliga lyftet för Militärsektorn. Ordersumman var initialt 50 Mkr,
som genom diverse tillägg växte till det tredubbla under det närmaste decenniet. Dels
blev ordern alltså en ordentlig mjölkkossa rent
ekonomiskt, dels gav den en förtroende- och kompetensmässig grund för ytterligare utveckling,
dels fick vi ett namn internationellt.
Interiör från RGC
Vi vidareutvecklade nu datorn Censor 120 till en riktig
programminnesstyrd dator som försågs med den svindlande minnesstorleken 4096 ord om 40 bitar (i
offerten hade vi sagt 632 ord men insåg vår underskattning vid tiden för projektspecifikationen).
Vi konstruerade också ett snabbminne med dioder för makroinstruktioner som utfördes ofta (t.ex.
trigonometriska beräkningar). Den försågs också med ett avancerat avbrottssystem för att reagera
på signaler från omvärlden. Därigenom blev datorn, under namnet Censor 220, troligen den snabbaste
programminnesstyrda realtidsdatorn som gick att uppbringa på den tiden. Vi låg tekniskt och
systemmässigt i främsta ledet. Rgc försågs med ett förbättrat program för automatisk målföljning
kopplat till den vidareutvecklade digitala videokorrelatorn. Dessutom skulle ett avancerat program
för stridsledning av jakten ingå. KFF hade givit programmeringsfirman Autocode i uppdrag att
utveckla programmet på lfc och man hade giort vissa tester på Facits dator DS 9000. Vi tog därför
med Autocode som underleverantör, och på inrådan av KFF satte vi in DS 9000 för stridsledningsfunktionen
som satellitdator till Censor.
Lokalerna vid Bällsta bro, där Militärsektorn provisoriskt höll
till, och fabriken i Ulvsunda började under denna tid snabbt att visa sig för trånga och beslut
hade fattats att bygga en ny anläggning i Barkarby. Företaget friköpte ett avsevärt stycke mark
inom Veddesta industriområde, där man sedan lät bygga ett kombinerat kontors- och fabrikshus.
Det fanns då också planer för en avsevärd expansion som ställdes ut i en modell som visade en
modulvis utbyggnad. Inflyttning i Barkarbyfastigheten skedde i steg med början under vintern
1963 - 64. En flygel var då reserverad för radioverksamheten, som senare flyttade vidare till
Vällingby.
Till den högtidliga invigningen av Barkarbyanläggningen den l juni 1964 hade 300 gäster från
kunder, myndigheter och ITT inbjudits med landshövdingen Erik Westerlind och den legendariske
ITT-chefen Harold S. Geneen i spetsen. Gästerna imponerades av en högklassig demonstrationsrunda,
där vi visade upp vår verksamhet. Vid detta tillfälle uttalade Mr. Geneen sin beundran och sitt
förtroende för SRT. Företaget fick i stort sett carte blanche för sina framtida planer. Under
några år framåt kände vi av detta stöd, framför allt vid de återkommande planeringsmötena på
ITTs europakontor i Bryssel, där praktiskt taget alla våra förslag godkändes utan diskussion.
Så länge som vi visade bra resultat..
VIDAREUTVECKLING
Stril 60 genomgick åtskilliga utbyggnadsetapper under resten av 1960-talet. 1964 anskaffades
mång-lobsradarn PS-66 som ett komplement till PH-39. SRT lyckades tack vare sin utveckling
inom området få beställning på en mycket avancerad korrelatur till PS-66.Lfc hade bland sina
uppgifter också att behandla och presentera väderinformation från ett stort antal väderstationer.
Marconi föreslog att presentationen skulle ske på en skrivare. Ur operativ synvinkel var detta en
alltför långsam metod varför SRT tillfrågades om möjligheterna till presentation på dataskärm.
Eftersom vi hade väsentligt vidareutvecklat symbolkapaciteten från PPI 812 till det autonoma
PPI 841 vågade vi oss på att föreslå detta för presentation av väderkartorna och den stora
mängden av meteorelogiska symboler men på en större skärm (25 tum som dessutom var rektangulär.
Beställningen kom i början av 1967 och kompletterades med en inköpt alldeles nyutvecklad
fotoutrustning, som kunde ta fram arbetskopior i den storlek som krävdes.
Den omfattande
kompletteringen av rgc krävde ökad datorkraft, och i mitten av 1960-talet utvecklades en ny
Censor-generation, en familj bestående av Censor 932 med 32 bitars ordlängd och
satellitprocessorn Censor 908 med 8 bitars ordlängd. Censor 932 följde i flera avseenden den
arkitektur som utvecklats med IBM 360 men var kompletterad med en hel del finesser, som delvis
var före sin tid. Det var ett mycket kraftfullt datorkoncept på den tiden. Vid ett beramat möte
med KFF på Rosenön 1967 fattades beslut om en beställning till SRT av ett antal Censor 932 för
att förstärka rgc-kapaciteten. Vissa KFF-representanter ansåg att man borde utreda frågan lite mer
men SRT var i skriande behov av att få in jobb till produktionen, som ju hade byggts ut
väsentligt till följd av rgc-ordern. Så blev det också och Censor 932 installerades som
huvudmaskin med de gamla datorerna som I/O processorer för displayer och datalänkar.
Censor 908 fick huvudsakligen autonom användning t.ex. för det ovannämnda väderprojektet och
för Patientdatasystemet som beskrivs nedan.
Mot slutet av 1960-talet gjorde SRT också en viss inbrytning på den marina marknaden med det
elektroniska plottingsystemet EPLO för de nya svenska torpedbåtarna av Spica-klassen.
Danska marinen köpte senare samma system med vissa funktionsutökningar. Rgc-ordern ställde
helt nya krav på SRTs programmeringsresurser och en särskild avdelning bildades. Mycket enkla
hjälpmedel användes dock till dess Censor 932 infördes. Här utvecklades fullgångna s.k.
assemblerspråk. Då verksamheten för civil flygledning ATC - Air Traffic Control1 tog fart
framtogs en kompilator för högnivåspråket Minicoral som definierats av Ministry of Defence
i England. Vi byggde också upp en egen central för programvaruutveckling med kraftfulla hjälpmedel.
Denna sida senast ändrad 1997-08-28
WEB-ansvarig för denna sida är Björn Sölving .