IT-gryning
|
Tord Jöran Hallberg |
|
 |
Författare till boken är Tord Jöran Hallberg, senast känd som en av de
sakkunniga vid starten av IT-ceum i Linköping. Man skulle kunna tro att
boken till stor del skulle handla om IT-gryning i Linköping. Men så är inte
alls fallet! Tord Jöran har letat upp stora delar av det tidiga datasverige,
även doldisar som Televerket och LM Ericsson.
Boken behandlar främst datahistorien från 1840- till 1960-talet.
Festlig grej: Vi har alla fått lära oss att Babbage var först med nåt
räkneliknande ("mekanisk dator"), men han fick den aldrig att funka. Det var
istället svensken Scheutz som gjorde nåt som gick att använda. Tord Jöran
punkterar även myten att Ada Lovelace var den första programmeraren. Hon som
fått ge namn åt ett programspråk.
Han beskriver ingående de olika turerna kring den första trevande starten
till det som senare skulle bli svensk datorindustri.
Icke utan stolthet läser jag den ingående beskrivningen av tex Gunnar Wedell,
Putte och Audrey Hepburn, (konstigt?, läs boken!). Och Stril 60, DS9000, SRT, SM Eriksson, Flugan,
Censor 120 och 220. Många av oss var ju med när det begav sig!
Äntligen en bok i Sverige som även tar upp "våra" verksamheter
(dvs. SRT, Stansaab, Datasaab). Vi var i gott
sällskap, Tord Jöran har letat upp många företag som mer eller mindre
lyckosamt höll på med datorer på 60-talet.
Boken är på 400 sidor och innehåller person- och sakregister och mängder med
intressanta fotnötter (enl. Tord Jöran för "gnällspikar" som vill kolla var
han fått felen ifrån...)
Boken är ett måste för alla som var med på den tiden! Köp den! Låna den! (I
slutet på denna artikel finns länkar om du vill handla bums!)
|
Pinnhjulssnurran
En hel del sidor ägnas åt Odhners
pinnhjulssnurra och alla turer kring den. Den tillverkades i 2,2
miljoner exemplar, och jag kommer ihåg att den fanns på nästan alla
kontor när jag växte upp. Intressant är också att Tord Jöran försöker
förklara hur den räknade. Pinnhjulssnurran skulle komma att bilda
grunden för Facit. |
|
 |
Hålkortsepoken och IBM
Självfallet har IBM (och det som
fanns före IBM) haft en avgörande betydelse för datorutvecklingen i Sverige.
Här beskrivs utvecklingen från tabulatorer till IBM 650, IBM 1401, IBM 7070,
IBM 360....
Men jag tycker att Tord Jöran inte riktigt fått fram den kolossala dominans
som IBM hade i Sverige. Den är svår att föreställa sig idag.
Bark (relädatorn)
Det finns mycket information om Bark, som byggdes av enbart reläer. Av
texten förstår man att Bark var en återvändsgränd i den svenska
datorutvecklingen, till stor del baserad på den gedigna kunskap man hade av
reläer i telefonväxlar.
Besk (rördatorn)
Besk är ju favoritämnet i alla artiklar/böcker som handlar om tidiga
datorer. Här finns mycket om spelet bakom Besks tillkomst och hur Besk gav
upphov till snarlika datorer i Norden.
Alwac-Wegematic
Alwac (Wenner-Grens datorlinje) beskrivs ingående. Tidigare hade jag trott
att Alwac var en parentes i datasverige, men här berättar Tord Jöran att det
var en rätt stor industri med många installerade datorsystem. (Han gör en
rätt lustig jämförelse mellan Axel Wenner-Gren och Ingvar Kamprad, läs själv
i boken!)
SRT-Stansaab-Datasaab
En ovanligt heltäckande genomgång! Här saknas varken Flugans första
flygprov, SRT:s "rymdsatellitdator", Alfaskop-succén, STRIL,
lufttrafikledning, Rysslandsprojektet, Thoraxklinikens system för
intensivvård eller Censor-utvecklingen. SM Eriksson, Gunnar Wedell och Sture
Jansson förekommer i såväl text som bild. Ännu fler alfa-veteraner finns nämnda i
text och fotnötter.
Slutkläm
Alla som vill veta lite om starten av datorsverige, eller som var med,
rekommenderas att läsas denna bok. Men gör som jag, läs något kapitel varje
dag, så varar boken längre. 400 sidor går annars för fort när man läser nåt
så intressant.
Kul att få läsa om att SRT en gång triggade Tord Jöran att gå den digitala
vägen. Via den digitala överföringen mellan radarstation i luftvärnet till
luftvärnskanoner (Tord Jöran gjorde lumpen som radartekniker i Luftvärnet)
fick han smak för det digitala. Annars hade det nog inte blivit denna bok
skriver han...
Saknar jag något?
Ja det står mycket litet om analoga datorer som på 50-60 talet var en
konkurrent till den digitala tekniken. Men dom analoga datorerna hade ju
ingen framtid.
Har jag hittat nåt fel? Ja ett litet, och där var jag nog själv medskyldig.
På sid. 302 står: "Systemet kallades B-stativet och hade ett fast uppkopplat
program". Det borde nog har varit: "Systemet kallades Baby-Los (föregångare
till Stril 60). Beräkningarna skedde digitalt i en enhet kallad B-stativet
som hade ett fast uppkopplat (lött) program".
Tack Tord Jöran! Bra gjort!
/Björn Sölving
Några länkar:
- Här kan du beställa boken. (285
kr plus frakt 44 kr)
- Veteranklubbens första IT-ceum-möte med Tord
Jöran
- Veteranklubbens andra IT-ceum-möte med Tord
Jöran
|
|
