Sputnik 1 och Houstons Roger
År 1957 tisdagen den 8 oktober vid 18 tiden,
såg jag och två andra personer från ett hustak hos LME Midsommarkransen, på
himlavalvet en snabb ljuspunkt som rörde sig i öst - västlig riktning. Det
var Sputnik 1. Amerika började rymdkapplöpningen med Ryssland. Arne Thoren
rapporterade i radio och TV om raketer, högre än Stockholms stadshustorn,
som startade från en flygbas i Florida USA. Julies Verne valde ungefär 100
år tidigare, Florida platsen för en jättekanon som behövdes för avfyring av
kanonkula och inuti den några människor, med destination månen.
Första tre-varvs rundturen omkring Jorden gjorde John
Glenn i rymdkapseln Mercury 6, år 1962. Rundturerna fortsatte år 1965 med
Gemini 6 och 7. Den 21 december 1968 startade Apollo 8 med tre mans
besättning resan till månen. Två av besättningsmedlemmarna skulle landa på
månen. Men på vägen dit råkade de ut för ett allvarligt problem. En
behållare exploderade utanför kapseln. De fick runda månen och återvände
välbehållna till Jorden.
Året därpå 1969 startade den 16 juli Apollo II, döpt till Columbia, med
besättningen Edwin Aldrin, Michael Collins och Neil Armstrong. Armstrong
blev den första människas som satte foten i månstoftet. Via Radio och TV
fick man lyssna på radiokommunikation mellan rymdkapslarnas besättning och
personal i Houstons rymdkontrollcentral. Roger, användes som bekräftelse på
att informationen var uppfattat och fri från störningar.
Digitaliserad musik.
Under samma tidsperiod kom elektronisk musik
i ropet. Några år efter att Radiotjänst flyttat från Kungsgatan 8, byggde i
lokalerna musikorganisationen Fylkingen en Elektronisk Musik Studio.
Tonsättare utnyttjade anläggningen för alstring av ljudsensationer till
musikinspelningar. Någon på KTH hade analyserat strukturen hos Alice Tegners
melodier. Med ledning av analysen skrevs ett datorprogram som med hjälp av
Elektronisk Musik Studions apparater, slumpmässigt generade en typisk Alice
Tegner melodi.
I Barkarby fick någon idén, att till testuttag för register Flip-Flopar,
ansluta motstånd och sladdar till en högtalare. Man kunde höra om program
fastnat i en evighetsslinga. Någon frågade mig om jag kunde ”snickra ihop”
en förstärkare till högtalaren. Förstärkaren fick namnet Roger.
Primtals låt.
Björn Sölving gjorde ett program för
beräkning av primtal. Jag skall försöka i ord beskriva ljudupplevelsen från
körning av primtalsprogrammet. Det började men en lätt munter melodi som gav
intrycket att en person ”Primtalsnisse” raskt promenerade på slät mark.
Melodi och tempo associerades till att ”Primtalsnisse” började gå uppför en
backe. Backen blev brantare, ”Primtalsnisse” ansträngde sig fysiskt vid
promenaden uppför backen och mentalt av primtalsberäkningen. Han började
stöna, stånka och flåsa, minska promenadtakten, bli illamående och ett
hjärnsläpp var nära förestående. Crescendot kom på backkrönet, det gick ej
längre, ”Primtalsnisse” stannade och vomerade. Minskningen av inre trycket
och påföljande nedförsbacke gjorde att ”Primtalsnisse” ökade promenadtakten.
Blodet syresattes, beräkningstempot ökade, melodin blev ljusare, som
avslutades med ett muntert klapprande från skrivmaskinens typarmar, när
primtalet skrevs ut.
AVKOPPLING med MUNTRA MELODIER.
Det borde vara möjligt att göra Ångcensorn
mera musikalisk. Program skrevs för genering av kromatiska tonskalan ( c,
ciss, d, diss, e, f, fiss, g, giss, a, ass, h ) och hel, halv, kvarts,
åttondels sextondels tonlängd. Fylligare klang fick man med övertoner till
grundtonen. Man kunde direkt från notpapper, via stansad hålremsa, överföra
notskrift till Ångcensorn för exekvering av musikstycken.
Luciadagsmorgon firades med glöggdrickande, pepparkaksätande, där Ångcensorn
och med Low Fi förstärkaren Roger ”pustade” fram melodier såsom, Lucia
sången, Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustigare vara osv.
Kulturen fick sitt. Schuberts Die Forelle spelades med bravur.
De framtagna muntra melodierna användes vid
marknadsföring av Ångcensorn. Maskinen var mångsidig, bra på beräkningar och
spela muntra melodier. Marconis dator Myriad hade denna möjlighet med
högtalare inbyggd i datorkonsolen.
LJUSPENNAN.
Censor systems generella
presentationsenhet var Plan Polär Indikator ( PPI ). Med hjälp av rullboll
kunde ” rullbollsymbolen” positioneras var som helst på PPI´s bildskärm.
Det tog tid att ” rulla ut ” rullbollssymbolen till önskad position. Med
ljuspenna skulle positioneringen göras snabbare. Placera pennan på önskad
positionen och tryck på ”knappen”. Det låter enkelt, men det är mer
problematiskt än vad man först tror. Ljuspennan skall reagera på mycket små
ljusförändringar från PPI bildskärms fosforskikt, men ej på ljusreflexer i
fosforskiktet från, lysrör (som ger 100 ljusblinkar per sekund), glödlampor,
direkt och indirekt solljus, elektriska störfält som uppstår när
elektronstrålen i bildröret träffar fosforskiktet under ljuspennan.
| Vid
konstruktionen av ljuspennan kontrollerades dynamisk ljuskänslighet, med
ljuset från en bordslampa, en bordsfläkt vars fläktblad skärmade av
ljuset från bordslampan till den fotokänsliga komponenten. Den minsta
ljusnivån erhölls med att ljuset från bordslampa och fläkt, som dämpades
med 4 st sidor av 80 grams A4 papper. |
|
Ljuspenna i arbete |
Anders Deurell konstruerade ”ljuspennemekaniken”.
I ljuspennan fanns en ”photoFET”, en transistor, två motstånd, tre st
glaslinser, miniatyr glödlampor och plexiglas för alstring av ”ljusring”
osv. Övrig ljuspenne-elektronik placerades på ett
kretskort. Ljuspennan fungerade bra, men hade en nackdel. Signalnivån mellan
ljuspenna till kretskortet låg på några tiotal miljondels volt ( mikrovolt).
Störningsfält i kretskortets omgivning påverkade signalen. Ljuspennan såldes
till ATC-system.
En enkelt försök gjordes med CAD ( Computer Aided Design ). Med ljuspennans
hjälp kunde man förminska eller förstora delar av Empire State Building.
Entréporten kunde uppförstoras som gjorde det möjligt att titta in i
byggnaden, genom portens nyckelhål. Svävande geometriska figurer kunde
beskådas från olika riktningar.
REFLEKTIONER.
Militära Censorer.
Flesta
levererade Censor-system har i likhet med deras
skapare och tillverkare, fallit för åldersstrecket och pensionerats. De
flesta RGCerna i bergrum är tagna ur drift, skrotade eller ”lagda i
malpåse”.
Marina system har skrotats i den takt som fartyg huggits upp eller ”
stoppats i malpåse”. |
|
Här exempel på ett skrotat
RGC, en del blev en 60-årspresent |
Nyinköp har gjorts av modernare grejor som
har bättre prestanda och är mobila.
Lufttrafikövervaknings system.
Vad som har hänt med levererade ATC-system, inrikes som utrikes vet jag
knappt något om. ATC i Arlanda är fortfarande i drift, men ersätts snart av
nya system. Senaste budet senhösten 2003.
De tre ATC-system som levererades till Ryssland, är två stycken ej i drift.
När Sovjetunionen uppdelades i autonoma stater, såsom Ryssland, Vitryssland,
Ukraina, Georgien försvann penningflödet från Moskva för drift och underhåll
av ATC-centralerna, Kijev i Ukraina och Mineralnyje Vody i Georgien. Dessa
ATC är ej längre i drift, orsak pengabrist. Jag tror att ATCn i Moskva
fortfarande är i drift.
Sjukhustillämpningar.
Sjukhussystemen är alla skrotade. Systemet som levererades till Ryssland var
om jag ej minns fel två stycken. Jag gissar att båda är tagna ur drift p g a
” penningbrist” .
Veteraninsatser.
Jag läste i samband med Gulf- eller Kuwait kriget, att USA behövde mycket
tonnage för frakt av krigsmateriel. De hade en mängd fartyg liggande i
malpåse. Flera av fartygen hade ångdrivna maskiner. Men flottan hade ej
utbildad personal som klarade fartygsdrift med ånga. De var tvungna att
fråga veteraner och pensionerade flottister om de ville återgå till jobbet
med ångdrift. Det sägs att en 82-åring var
chefsmaskinist på ett av fartygen. Där ser man, veteraner kan fortfarande
göra nytta!
/Bertil Palmgren
2003-01-09
WEB-ansvarigs kommentar: Vill du läsa mer om
hågkomster från
Produkter & System?
Klicka här.
Vill du kommentera texten?
Skicka ett mail till Bertil eller
Web-ansvarig. |
